Sedan i våras finns det ett kvalitetsråd vid Karlstads universitet. Här presenterar Jan-Olof Åberg rådet och dess uppgifter. Han är universitetets kvalitetssamordnare på halvtid och verkställande ledamot i rådet.
Rådet består av personer som kommer från olika verksamheter vid universitetet och som har intresse för och erfarenhet av kvalitetsarbete av olika slag. Rådets uppgift är att på olika sätt främja kvalitetsarbetet.
Kvalitetsarbete går ut på att förbättra utbildning och annan verksamhet överallt och hela tiden, och det handlar också om att kunna redovisa för till exempel studenter, arbetsgivare och högskoleverket att det pågår förbättringar, och att vi håller reda på våra resultat genom uppföljningar och utvärderingar.
Det är naturligt att det finns många olika uppfattningar om kvalitet vid ett universitet, och meningen är inte att försöka få alla att definiera den lika. Tvärtom är det bra om man hela tiden diskuterar begreppet och möter olika uppfattningar. Många gånger utgår vi från målen som vi har formulerat och ser det som kvalitet att uppnå dem, andra gånger handlar kvalitet om nöjda studenter eller nöjda samarbetspartners i omvärlden. Studentinflytande är en kvalitet i sig, liksom jämställdhet eller stöd till dyslektiker. Och så vidare.
Mer konkret handlar kvalitetsarbetet om förbättringsprojekt, uppföljningar och utvärderingar. Den vanligaste sortens uppföljning är kursvärderingarna, som numera föreskrivs i högskoleförordningen och görs i alla utbildningar. Men man behöver också följa upp studenternas erfarenheter under en hel utbildning, och hur de ser på utbildningen när de har varit ute i arbetslivet några år. Det förekommer här och var – till exempel inom Hälsa och vård och i högskoleingenjörsutbildningarna – och är väldigt värdefullt när man ska se över utbildningen. Målet är att sådana uppföljningar ska ske över hela fältet.
Även stödet till utbildningen i form av personal- och ekonomihantering, information, kommunikationssystem, bibliotek, lokaler och utrustning, studievägledning och en hel del annat behöver ses över och kanske förbättras. Poängen är att inte bara se till undervisningen utan till hela universitetet, till allt som påverkar studiemiljön och lärarnas chans att göra ett bra jobb. Det har funnits tendenser till att kvalitetsarbete och utvärdering bara handlar om att studenter tycker till om läraren och undervisningen. Det synsättet är alldeles för snävt. Universitetsbiblioteket har flera bra sätt att följa upp och förbättra sin service till oss andra och är ett föredöme som kan nämnas.
Mycket av det som idag kallas kvalitetsarbete har givetvis pågått länge. Kursvärderingar har på vissa håll gjorts i över trettio år eller så länge kurserna funnits i Karlstad, och många har länge haft ett lärorikt utbyte med andra orter som man jämför sig med och får idéer ifrån till nya arbetssätt. Kursutveckling pågår förstås hela tiden. Och enkäter till gamla studenter har förekommit här och var sedan många år. Vad vi försöker göra nu är att systematisera det hela och sprida goda erfarenheter ut till institutionerna.
Studentkåren är en bra samarbetspartner. Under senaste året har jag som kvalitetssamordnare och kåren tillsammans haft ett antal seminarier om kursvärderingar och allmänt utbildningskvalitet, och samarbetet ska fortsätta. Ett gemensamt bekymmer för oss är hur man ska engagera fler studenter att vara med och påverka och ta ansvar för utvecklingen av kurser och studentservice.
Som kvalitetssamordnare har jag besökt de flesta institutioner och diskuterat kvalitetsbegrepp och föreläst om uppföljningar och annat kvalitetsarbete. En del av jobbet har bestått i att ge råd och expertstöd vid olika undersökningar och när självvärderingsrapporter skrivs inför högskoleverkets nationella granskningar. Redan har sexton ämnen, och dessutom alla högskoleingenjörsutbildningarna, presenterat grundliga analyser av sina resultat och aktiviteter. Till våren står ytterligare åtta ämnen samt lärarutbildningarna på tur. Sammanlagt utgör alla dessa självvärderingar ett stort kvalitetsarbete som redan skapat förbättringar och kan ge mycket utveckling framöver.
Rådets första stora uppgift har varit att diskutera fram ett kvalitetsprogram för universitetet. Där kommer bland annat att ges riktlinjer för institutionernas och avdelningarnas kvalitetsplaner. En sak som rådet kommer att propagera för är ”kvalitetsbokslut” där man till exempel inom ett ämne redovisar vad man gjort för att förbättra kvaliteten under året, till exempel utvecklat sin kompetens, infört nya rutiner, varierat examinationsformer och så vidare. Och vilka resultat det har givit. Det gör att kvalitetsarbete blir synligt, och att många kommer att upptäcka att det faktiskt görs en hel del kvalitetsarbete i det tysta – och kan se vad som kunde bli ännu bättre.
I kvalitetsrådet ingår rektor Christina Ullenius, tf prorektor Boel Henckel, dekanus Anders Arnqvist, professor Bo Edvardsson, universitetslektor Jan van Stam, universitetsadjunkt Mia Olsson, förste bibliotekarie Eva Arndt-Kling, ekonom Marianne Johansson, doktorand Cecilia Björström, studentrepresentanten Erik Nordgren samt universitetslektor Jan-Olof Åberg.
