Nytt kunskapscentrum för skolutveckling

Tanken är att centrat ska främja forskningen kring och därmed utvecklingen av den svenska skolan. Centrat ska också stödja uppbyggnaden av regionala utvecklingscentra som kan bli mötesplatser för forskare och dem som arbetar i och med skolan. Ett viktigt mål är att forskningsresultaten ska finna användning i skolorna.
– Karlstads universitet och Högskolan Dalarna, i samverkan med kommuner och skolor, har goda förutsättningar för att axla ett sådant uppdrag, säger Leif Borgert. Vid båda lärosätena finns god kompetens inom området och aktiva regionala utvecklingscentra, där skolans intressen är väl representerade.
Initiativtagare till centrat är Hans-Åke Scherp, forskningsledare och fil dr i pedagogik vid Karlstads universitet, samt Gunnar Berg, professor i pedagogik från Högskolan Dalarna. Gunnar Berg kunde inte närvara under gårdagen, däremot fanns i övrigt från Dalarna Lars Pettersson, docent och forskningsledare samt Dick Åhman, utvecklingsledare, på plats. De mötte från Karlstad också bl a utbildningsledare Torbjörn Borgsten samt vicerektor Boel Henckel.

Unikt engagemang
– Det är roligt att träffas och manifestera nya idéer, säger Christina Ullenius. Nu ska vi lämna ansökan till utbildningsdepartementet för att få förutsättningar att med större kraft arbeta med de här frågorna. Vi är unika för vårt engagemang i lärarutbildningen och vill ta en ledande roll.
Ambitionen med detta nya kunskapscentrum är att bryta traditionen i den akademiska världen att forska först och tillämpa sedan.
– Vi ska skapa kunskap tillsammans med praktikerna, säger Leif Borgert.
Det var de många frågorna som kom från skolor om hjälp med utveckling som fick in Hans-Åke Scherp och Gunnar Berg på det här spåret.
– Dessutom har Skolverket fått en ny roll av regeringen; att bidra till skolors utveckling.
Förhoppningen är att 12 – 15 doktorander ska arbeta på centrat på resp lärosäte, och att de i sin tur ska kunna handleda upp till tre magistrander. Doktoranderna ska kunna arbeta som lärare på upp till 50 % för att ha god förankring i verksamheten och hitta nya, aktuella forskningsprojekt.

Glappet mellan teori och praktik ska fyllas
– Lärarstudenter upplever ofta ett glapp mellan utbildningen och verkligheten, mellan teori och praktik, konstaterar vicerektor Boel Henckel. Med detta nya kunskapscentrum, där forskning och verklighet ska mötas, kan vi få fram en kompetens som kan fylla glappet. Det blir ett lyft för lärarutbildningen.
Fem miljoner per år i fem år verkar inte som en alltför stor summa i sammanhanget.
– Vi vet att vi har konkurrens och har därför lagt ett realistiskt bud, konstaterar Dick Åhman.
Christina Ullenius tror att verksamheten kommer att bli så intressant för skolor och kommuner att de kommer att ta sina egna kostnader.
Exempel på frågor som centrat kan tänkas forska om är hur man ska hjälpa lärare tackla problem i skolan, hur man ska stödja nyutexaminerade lärare samt hur ledarskap i skolan ska se ut. Doktoranderna kan mycket väl komma från andra ämnen än pedagogik.
– Ett centrum behöver flera kunskaper, konstaterar Hans-Åke Scherp.