Medicinsk yoga, frigörande dans, meditativ rörelseträning, senioryoga och qi gong. Det är gott om nyandliga aktiviteter inom dagens Svenska kyrkan. Vilka är det som deltar? Var äger aktiviteterna rum? Vem anordnar? Vilka aktiviteter plockas upp och integreras och vilka blir inte en del av verksamheten? Projektet "Folkkyrkans nya ansikten - levd religion, nyandliga praktiker och teologisk legitimitet" tar sig an frågorna ur ett gräsrotsperspektiv, och beviljades nyligen 3,9 miljoner kronor av Riksbankens Jubileumsfond.
Syftet med denna treåriga studie är att undersöka vad "gräsrotsfolket" ägnar sig åt för vardagliga andliga praktiker inom kyrkliga institutioner, samtidigt som projektet även undersöker hur kyrkans företrädare förhåller sig teologiskt till aktiviteterna.
- Idag erbjuder till exempel åtta av tio församlingar i Stockholms stift regelbundet olika former av nya andliga praktiker som helig dans, medicinsk yoga, meditativ rörelseträning, hathayoga, senioryoga, qi gong med mera. I forskningsprojektet kommer vi att undersöka vilka nya praktiker som äger rum i Svenska kyrkans regi och se vad människor faktiskt gör när de kommer till kyrkan. Det är ett nerifrån-och upp-perspektiv som tidigare inte har fångats upp i forskningen, eftersom stort fokus istället lagts på det som uppfattas som traditionellt kristna aktiviteter som gudstjänstdeltagande, berättar Katarina Plank, docent i religionsvetenskap vid Karlstads universitet och projektledare för studien.
Nyandliga praktiker ur ett svenskt och nordiskt perspektiv
I projektet kombinerar forskarna religionsvetenskaplig och teologisk kompetens, för att undersöka förekomsten av nyandliga praktiker inom kyrkliga institutioner. Tre församlingar i Stockholm stift kommer att ingå i studien, där cirka 50 intervjuer och flertalet observationer kommer att utföras. Projektet kommer även att sätta in frågeställningarna i ett bredare nordiskt sammanhang. Det forskarna söker svar på handlar bland annat om vilka olika strategier som lutherska kyrkor i Norden utarbetat för att möta en växande nyandlighet. Många av de nyandliga praktikerna lägger stort fokus vid kroppen, och därför blir det särskilt intressant att undersöka hur relationen mellan religion och hälsa ser ut? Och hur legitimitetsprocesserna ser ut: av vem ges praktikerna teologisk legitimitet? Hur integreras praktikerna i luthersk kristen teologi? Hur relaterar dessa till folkkyrkoidén? Eller, om de inte ges teologisk legitimitet – på vilka grunder argumenteras emot praktikerna?
- Coronapandemin gör naturligtvis att vi får skjuta lite på fältstudierna och vi hoppas att komma igång med projektet efter sommaren. Det känns helt fantastiskt roligt att Riksbankens Jubileumsfond har beviljat projektet medel, säger Katarina Plank. Det är ett projekt som ligger i tiden genom att det fångar kulturella och religiösa förändringsprocesser, samtidigt som det belyser ett mycket spännande fält.
