Riksbankens jubileumsfond har beviljat drygt 43 miljoner kronor till det sjuåriga forskningsprogrammet Det nya framtidslandet. Malin Rönnblom, professor i statsvetenskap vid Karlstads universitet ansvarar för en av fyra delar inom programmet.
Syftet med programmet är att förstå de ekonomiska, sociala och politiska utmaningar och möjligheter som följer med den pågående gröna industriella omvandlingen i norra Sverige som bland annat innebär att Norrbotten och Västerbotten ska växa med 20 procent, det vill säga 100 000 nya människor, på 10 år.
– Det är en industriell transformation av hittills icke skådat mått och det är den vi vill följa, säger Malin Rönnblom. Min del handlar primärt om planering och politisk styrning, alltså hur man planerar från ett kommunalt perspektiv vid den här typen av omvandling.
Tydligt maktperspektiv
Den del av programmet som Malin Rönnblom ansvarar för kommer specifikt att studera Skellefteå och batterifabriken Northvolt samt Boden där ett nytt grönt stålverk ska startas upp.
– Det som jag tycker är unikt med vår ansats är att vi har ett tydligt maktperspektiv där vi ser att olika grupper med olika intressen riskerar att ställas mot varandra, säger Malin Rönnblom. Det är viktigt att forskningen både synliggör och problematiserar dessa relationer, den typen av kunskap är en förutsättning för att en transformation av denna storleksordning ska kunna lyckas. Vi har i tidigare studier sett hur mindre kommuner mer eller mindre lägger saker till rätt för ett större företag vilket gör dem sårbara i betydelsen att det skapas ett stort beroende av en enskild privat aktör.
Programmet kommer bland annat att studera om det är möjligt att bli en ledare när det gäller klimatomställning och vad det i så fall är som krävs för att det ska bli möjligt? Vad får en industriell transformation för effekter på välfärdsstaten? Hur kan man planera för både de som ska flytta dit och de som redan bor där?
– Vi ser redan nu att det primärt är yngre män från en mängd olika länder som kommer för att arbeta på de här platserna, fortsätter Malin Rönnblom. Det finns spänningar mellan den samiska befolkningen och den icke-samiska befolkningen. Det kommer att finnas klassmässiga skillnader mellan de som tjänar bra som anställda i stålverket och de som tjänar sämre inom exempelvis hemtjänsten. Där finns det också en könsdimension och jag tror också att vi kommer att få en rasifierad dimension i betydelsen att välfärden kan komma att upprätthållas av outbildad arbetskraft från andra länder. Det är den här typen av spänningar som vi menar är viktiga att studera för att förstå de utmaningar som lokalsamhällen ställs inför vid en så här omfattande transformation.
Tvärvetenskapligt program med många deltagare
14 forskare från olika discipliner som ekonomisk historia, ekonomisk geografi, etnologi, statsvetenskap och arkitektur är kopplade till forskningsprogrammet. Forskarna representerar Chalmers tekniska högskola, Karlstads universitet, Luleå tekniska högskola och Umeå universitet. Huvudsökande är Rikard Eriksson, professor i ekonomisk geografi vid Umeå universitet.
Mer information
Läs mer om programmet på Riksbankens jubileumsfonds webbplats: Det nya framtidslandet? Drivkrafter, utmaningar och möjligheter i relation till norra Sveriges (gröna) industrialisering (rj.se)
