Nya regler föreslås för brottsdömda studenter

En läkarstudent har anmält Uppsala universitet till Justitiekanslern, JK, för att universitetet inte har ordnat en plats på VFU åt honom. Tre landsting har svarat nej på grund av att han dömts till fängelse för mord som hade politiska kopplingar. Studenten kan därför inte fortsätta sin utbildning. Högskoleverket anser i sitt yttrande till JK att Uppsala universitet gjort tillräckligt när det frågat tre landsting och har därmed inte gjort något fel.

Studentens VFU kan dras in
Högskoleverket redovisar nu även ett regeringsuppdrag där man har utrett hur högskolorna ska kunna hantera situationer av det här slaget. Utredningen gäller både förutsättningarna för att inte anta personer som gjort sig skyldiga till allvarliga brott och möjligheten att avskilja sådana studenter från en pågående utbildning.

Svår fråga
På Karlstads universitet är det utbildningshandläggare Lena Fries som har tittat närmare på frågan och skrivit lärosätets remissvar.
- Detta är en mycket svår fråga att ta ställning till och jag minns hur vi i vårt remissyttrande vägde fram och tillbaka, innan vi kunde ta ställning. Grundinställningen måste vara, och det anser jag att Högskoleverket lyckats fånga väl, att man efter avtjänat straff måste anses ha sonat sitt brott. Och när man har avtjänat straffet, ska det i princip vara möjligt att leva utan begränsningar vid val av yrke och utbildning. Samtidigt är det viktigt att samhället kan skydda barn och patienter från personer som är klart olämpliga att utöva yrken som till exempel lärare och sjuksköterska. Vi skulle önska att det i samband med frigivning gjordes någon form av kvalificerad riskbedömning för återfall i brottslig verksamhet, säger hon.

- Detta ska vägas emot den enskildes rätt och möjlighet att välja utbildning och yrke under trygga former. Därför är det viktigt att vi får tydliga regelverk för hur sådana enstaka ärenden ska hanteras. Ett tydligt regelverk för hur högskolan ser på detta kommer nog också att medföra att aktuella personer drar sig för att söka till de utbildningar där deras brottsliga bakgrund uppdagas och kan hindra fortsatta studier, säger Lena Fries.

Kan antas men stoppas ändå
Regeringen har i uppdraget gjort klart att utgångspunkten för eventuella nya regler ska vara att en student inte kommer att kunna slutföra en utbildning på grund av ett beslut av en annan myndighet än högskolan. Högskoleverket menar att flera skäl talar emot regler om att neka brottsdömda att antas till högskolan. Det skulle bland annat vara svårt att vid antagningen avgöra vilka studenter som kommer att ha kontakt med personer som behöver skydd mot övergrepp. Nya förutsättningar för avskiljande bör inte heller införas. Det skulle inte fungera tillsammans med dagens avskiljanderegler.

I stället föreslår Högskoleverket att högskolorna ska kunna dra in en students rätt att genomgå VFU om de som är ansvariga för verksamheten, till exempel ett landsting eller en skola, säger nej till att ta emot studenten av hänsyn till patienter respektive elever. Kontrollen av vilka studenter som gjort sig skyldiga till brott ska alltså göras av de verksamhetsansvariga, inte av universitetet eller högskolan.

Lena Fries på Karlstads universitet anser att det är mycket viktigt för individen att han eller hon får god studievägledning inför valet av utbildning och yrke. För att det inte ska bli för stor skada för den enskilde studenten är det också bra om den verksamhetsförlagda delen av utbildningen kommer in på ett tidigt stadium.

Studenten ska kunna överklaga
För att stärka studentens rättssäkerhet bör högskolans beslut kunna överklagas till Överklagandenämnden för högskolan. Nämnden ska pröva om högskolan gjort tillräckligt för att ordna en plats för studenten på VFU:n. Situationen för den morddömda läkarstudenten vid Uppsala universitetet visar att det finns ett behov av sådana regler.

Läs hela rapporten och yttrandet till JK på www.hsv.se.