Barn som blir vittne till våld eller andra övergrepp mot en förälder eller själv blir utsatt, far illa. Men de metoder för stöd som används inom socialtjänsten idag har för liten effekt på barnens psykiska ohälsa. Forskaren Kjerstin Almqvist vid Karlstads universitet har på uppdrag av Socialstyrelsen utvärderat en metod från USA, Project Support. Almqvists studie visar att metoden, som anpassats till svenska förhållanden, minskar både psykisk ohälsa hos barnen och förbättrar mammornas självskattade förmåga som förälder.
Under 2015 anmäldes omkring 17 000 misshandelsbrott i Sverige där gärningspersonen var i nära relation med offret. Det visar statistik från Brottsförebyggande rådet. Mörkertalet är stort. Uppskattningsvis 80 procent av våld mot kvinnor i nära relationer aldrig kommer till polisens kännedom. Våld i nära relationer är ett allvarligt samhällsproblem, som drabbar både vuxna och barn. Barnen visar ofta tecken på psykisk ohälsa även efter att de skyddats från våld. Det kan vara aggressivt och utagerande beteende, där barnen inte gärna vill prata om sina upplevelser.
Vanliga metoder uppskattade men ger inte tillräcklig effekt
Det är främst socialtjänsten i landets kommuner som har ansvaret för att erbjuda stöd till våldsutsatta familjer. Idag används olika metoder, till exempel i form av krissamtal. En utvärdering av vanliga insatser visade att, även om de var uppskattade av både mammor och barn, förbättrades inte barnens psykiska hälsa som önskat. Socialstyrelsen konstaterade att det behövdes ett fortsatt utvecklingsarbete.
Det fanns även behov av metoder för barn som utvecklat svårigheter i form av utagerande och aggressivitet och som inte gärna ville prata om sina upplevelser. Just beteendesvårigheter som aggressivitetet, hyperaktivitet och uppmärksamhetsstörningar hör till de vanligaste symptomen hos barn som utsatts för och/eller blivit vittne till våld. Ett sätt att fortsätta utvecklingsarbetet var att se vilka metoder som visat goda resultat internationellt.
Aktivt stöd och träning av föräldraförmågor
-Vi fann ett föräldrastödsprogram i USA som visat sig fungera väl. Programmet Project Support är en insats som erbjuds i familjens hem och omfattar bland annat socialt stöd i vardagen och träning av olika föräldraförmågor. Det har tidigare inte prövats i Sverige och i studien har vi anpassat den till svenska förhållanden. Erfarenheterna är klart positiva, både vad gäller barnens psykiska hälsa och föräldrarnas självskattade förmåga som föräldrar, berättar Kjerstin Almqvist, adjungerad professor i psykologi vid Karlstads universitet.
Föräldrastödsprogrammet består av socialt och emotionellt stöd till den våldsutsatta föräldern kombinerat med träning av en rad föräldraförmågor, till exempel aktiv närvaro, beröm, lyssna, trösta, tydliga instruktioner, tillrättavisa och styra.
Anpassning till svensk värdegrund
-Modellen anpassades till svensk värdegrund för barnuppfostran och föräldrars förhållningssätt, till exempel när det gäller gränssättande föräldrastrategier. Stödprogrammet visade sig också innebära ett ovant sätt att arbete med exempelvis rollspel, där föräldern får träna i olika situationer under ledning av behandlaren. Att visa istället för att prata om hur man kan göra var en utmaning för många behandlare, säger Kjerstin Almqvist.
Studien visade även på svårigheter med att införa modellen med motsvarande kvalitet inom socialtjänsten. Eftersom den omfattar stöd till familjen i hemmet, stämmer inte personalens arbetstider med den tid då föräldrarna är lediga för att medverka i insatsen. I motsats till insatser inom hälso- och sjukvården får inte föräldrarna ersättning från Försäkringskassan för att delta i stöd från socialtjänsten. Programmet Project Support bedöms dock vara en lämplig insats att erbjuda våldsutsatta föräldrar med barn mellan tre och nio år, som har behov av mer omfattande insatser inom socialtjänstens individ- och familjeomsorg.
Studien är gjord tillsammans med Helena Draxler, forskarstuderande i psykologi vid Karlstads universitet. Den genomfördes under 2013 - 2015 och omfattade 30 behandlare från socialtjänsten i olika kommuner samt 29 familjer med barn i olika åldrar. Karlstads universitet har därefter fått fortsatta medel för stöd för implementering under 2016.
