Nya lärarutbildningen tar form

Gerd Bäckman, utbildningsledare och ledamot i SAMBA-gruppen, har lyft fram några punkter ur LUK-kommitténs betänkande som varit särskilt bärkraftiga i arbetet: en gemensam yrkesidentitet, läraryrkets sociala uppgifter, förstärkt verksamhetsanknytning, ämnesdidaktik starkt kopplad till ämnesteorin, ämnesövergripande arbetssätt, vidgat ämnesbegrepp, möten mellan studenter med olika inriktningar och verksamhetsområden, studenternas valmöjligheter samt behörighetsgrund för forskning.

– I våras gick vi ut med en inbjudan till prefekter och lärare att formulera idéskisser för olika inriktningar, berättar Mariana Hagberg, ordförande i SAMBA-gruppen. Gensvaret blev stort och sammanlagt fick gruppen in nära åttio olika förslag. Utifrån de inkomna idéskisserna har SAMBA-gruppen formulerat fyra kunskapsfält. Tills vidare har de fått namnen Språk och kultur, Media, kommunikation, estetik, Natur och människans villkor, Samexistens – Internationalism.

Idéskisser blir förslag
De olika idéskisserna finns samlade under dessa rubriker och nya grupper får nu i uppdrag att utifrån dessa skisser arbeta fram förslag till inriktningar inom de olika kunskapsfälten. Inriktningarna ska omfatta 40 poäng varav 10 poäng ska vara verksamhetsförlagda. De kan vara av traditionell ämneskaraktär, till exempel svenska eller matematik, men de kan också vara flervetenskapliga till sin karaktär. Grupperna får också i uppdrag att formulera förslag till specialiseringar om 10 + 10 poäng eller 20 poäng. I förslagen måste också hänsyn tas till att studenter kan välja inriktningar mot olika åldrar.

I Karlstad kommer studenten att vid ansökan till lärarutbildning också söka till ett kunskapsfält. Tanken är att det dels ska vara en hjälp för studenten att orientera sig mot ett intresseområde, dels att det ska bli mer hanterbart organisatoriskt. Men om studenten önskar kommer det att finnas möjlighet att välja kurser ur olika kunskapsfält.

Den del i den nya lärarutbildningen som kallas Allmänt utbildningsområde, är kanske den del som skapat mest diskussion och som därmed är känsligast att formulera. Vad är centrala kunskapsområden? Vad är gemensamt för alla lärare oavsett vilka åldrar man arbetar med? SAMBA-gruppen i Karlstad valde att inom gruppen formulera innehållet. Propositionstexten ger också klara direktiv för vad dessa 60 poäng ska innehålla (10 poäng ska vara verksamhetsförlagda och ca 25 poäng ska vara tvärvetenskapliga). SAMBA-gruppens förslag är att det allmänna utbildningsområdet utformas som sex 10-poängskurser där tre tvärvetenskapliga får rubrikerna ”Människans verbala och icke-verbala uttrycksformer”, ”Människan, miljön, tekniken och naturvetenskapen”, ”Människans villkor och verksamhet i samhället”. En 10-poängskurs kommer att behandla undervisning och lärande där olika kunskapsfält kommer att färga innehållet. ”Samhällsuppdraget och specialpedagogik” blir ytterligare 10 poäng och till sist kommer ett examensarbete om 10 poäng. Examensarbetet kan bytas ut mot någon kurs i exempelvis ledarskap eller specialpedagogisk fördjupning. Studenten gör i så fall sitt examensarbete inom en inriktning eller specialisering. För redan yrkesverksamma lärare kommer både inriktningar och specialiseringar att erbjudas som kompetensutveckling.

Alternativa vägar
För de studerandegrupper som skaffat ämneskompetens på annat sätt, till exempel genom annan akademisk examen, kommer det allmänna utbildningsområdet att ges som en fristående utbildning. Innehållet i det allmänna utbildningsområdet kommer för denna grupp att se lite annorlunda ut. SAMBA-gruppen har tänkt sig att första terminen ska innehålla kurser om samhällsuppdraget och den demokratiska värdegrunden samt om lärande och undervisning. Den andra terminen ska vara verksamhetsförlagd och den tredje ska behandla barns och ungas livssituation, specialpedagogik samt avslutas med ett examensarbete.

Stora och viktiga frågor som återstår att lösa är till exempel hur den verksamhetsförlagda delen ska utformas och hur de olika inriktningarna i den nya lärarutbildningen ska ge forskningsbehörighet. Beträffande den verksamhetsförlagda delen, som inte bara är ett annat ord för den nuvarande praktiken, har diskussioner påbörjats med representanter på kommunnivå. Vad gäller forskningen försöker man titta på kunskapsfälten i relation till universitetets forskningsprofiler.

Under frågestunden som följde på ett informationsmöte uttryckte ett par lärare en viss tveksamhet till förslaget, bland annat var man orolig att det som är bra i den nuvarande utbildningen kommer att försvinna i den nya. En lärare funderade över vari traditionsbrottet bestod. De flesta verkade dock se stora möjligheter i den nya lärarutbildningen, samtidigt som man lyfte fram frågor som måste behandlas under tidspress om utbildningen ska starta redan hösten –01. Kursplaner ska arbetas fram, behörighetskrav ska fastställas, progression i utbildningen ska säkerställas, de verksamhetsförlagda delarna ska utformas och förankras i kommuner och arbetsliv. Allt detta ska ske under kort tid och utan något ekonomiskt tillskott från departementet och i en redan pressad arbetssituation! Men trots allt har lärarutbildningen vid Karlstads universitet ägnat mycket tid till att diskutera en förändring. Det arbete som lagts ner sedan 1997 kommer att underlätta genomförandet av den nya lärarutbildningsreformen.

Lärarexamen

140 poäng (mot förskola, fritidshem, grundskola tidigare)
• Allmänt utbildningsområde 60 poäng
• Inriktning 40 poäng
• 2 specialiseringar á 20 poäng

180 poäng (mot grundskola senare, gymnasium)
• Allmänt utbildningsområde 60 poäng
• 2 inriktningar à 40 poäng
• 2 specialiseringar à 20 poäng

Samordnare för de olika kunskapsfälten är nu utsedda. En lista finns på
http://www.kau.se/aktuellt/rela/index.html
Där finns också det uppdrag som grupperna fått, m m.

Artikeln är tidigare publicerad i Utbilder nr 4 2000.