Nya bibliotekshuset mest intressant när Karlstads universitet hade Öppet Hus
2002-03-13Lördagens Öppet Hus vid Karlstads universitet var välbesökt och slog publikrekord. Närmare 1 200 personer tog tillfället i akt att bekanta sig närmare med universitetet. Besökarna kunde strosa runt på en utbildningsmässa, experimentera, gå på föreläsningar och ställa forskare mot väggen. Det som lockade mest var dock det nya biblioteket.
– Rundvandringen i det nya biblioteket är det första folk frågar efter, säger Lena Fries, chef för studentservice som under dagen guidade folk rätt i entrén.
En av de som turade genom den nya byggnaden var Anders Olsson, som tyckte att det nya biblioteket var mycket imponerande och tilltalande och att målet med att göra biblioteket till en inspirerande plats uppfyllts:
– Det var väldigt trevligt att få se det så här. Med sådana här lokaler bör väl studierna gå bra, sa han.
På utbildningsmässan botaniserades det bland universitetets utbildningsföreningar, institutioner, lärare, studievägledare och studentservice. I ett hörn står operationssjuksköterskan Ann-Catrin Blomberg och lär nyfikna att sy ihop sår. För allas trevnad är övningsobjektet en skumgummisvamp. Att det idag finns det tre sätt att sy ihop sår på gick att lära sig där.
– Det är brist på operationssjuksköterskor, fortsätter Ann-Catrin och jag är gärna här för institutionen för Hälsa och vård och presenterar mitt yrke. Förhoppningsvis lockar det samtidigt nya studenter.
I vimlet av godisskålar, gratispennor, foldrar och ballonger sitter även Christoffer Järvemo och Stefan Östanbom. De presenterar sin utbildning till Energi- och miljöingenjörer och till sin hjälp har de en flygande badboll. En badboll som snurrar på en luftstråle underifrån.
– Dagen är ett jättebra tillfälle att visa upp sig, säger Östanbom. Badbollen är populär och drar hit folk. De kommer hit och undrar hur det kommer sig att bollen stannar kvar.
– Det fungerar på samma sätt som en flygplansvinge, förklarar Järvemo. Luften går snabbare på ovansidan än undersidan och det bildas då ett övertryck på undersidan och undertryck på översidan vilket gör att bollen stannar kvar.
Trötta ben kunde vilas i någon av de salar där föreläsningar pågick. I Lagerlöfsalen satt sju professorer och besvarade åhörarnas frågor om Värmland nu och då. En fråga som kom upp var när Karlstad kan sägas ha fått näringspolitisk betydelse. Frågan besvarades främst av historikern Gösta Schotte, som menade Karlstad som handlingsplats var viktig redan under medeltiden men att det därefter stannade av något.
– På 1800-talet låg Karlstad och även Stockholm och Mälardalen till viss del i bakvattnet ekonomiskt jämfört med Göteborg, sa Schotte. Karlstad konkurrerade under denna tid även med Kristinehamn och det är relativt sent som Karlstad blir en riktigt stark ekonomisk ort i Värmland.
Vägg i vägg med professorerna spelades teaterpjäsen Natur- Naturligtvis. Det var Institutionen för natur och miljö som valt en annorlunda väg att presentera sina utbildningar. Under en dryg halvtimme fick åskådarna följa med älgen Helge på hans morgonvandring i skogen. Helge hade i likhet med de andra djuren i skogen vissa problem. Hur skulle han till exempel ta sig över den stora vägen till älgkorna på andra sidan? Som tur var mötte Helge flera personer med anknytning till institutionen som förklarade vad de sysslade med och hur en del av djurens problem kunde lösas.