Nu i vår blev Boel Henckel, vice rektor vid Karlstads universitet, ordförande i Uniska. Uniska står för Universitetsalliansen Inre Skandinavien och är ett samarbete mellan lärosäten över den svensk-norska gränsen.
Karlstads universitet har en nyckelroll som det enda universitetet i samarbetet. Övriga deltagare är Högskolan Dalarna samt de norska högskolorna i Gjövik, Lillehammer, Östfold, Hedmark och Akershus. Grundidén är att det blir bättre om man samarbetar än om var och en jobbar på sin kant. Lärosätena ska bidra till att höja kompetensen i samhället genom utbildning och forskning. Det ska ge goda förutsättningar för utveckling i den här delen av Norden.
Internationellt och nära
Det går lite upp och ner med intensiteten inom Uniska-nätverket. Boel Henckel ser gärna mer kontakter över gränsen.
- Det är en stor fördel för oss att ha möjlighet att samarbeta med Norge. Norrmännen är våra närmsta grannar, men har ändå en annan kultur, annat synsätt, andra infallsvinklar än vi i Sverige. Det är ett bra tillfälle till ökad internationalisering, utan att man behöver åka långt bort.
Samarbetet över gränsen har funnits länge, långt innan Uniska bildades.
- När vi var högskola hade bland annat lärarutbildningarna mycket samarbete med norska högskolor, framför allt med lärarutbildningen i Hamar. Karlstadsstudenterna kunde göra praktik i norska skolor, och norska studenter i svenska skolor. Lärarna i till exempel pedagogik på båda sidor om gränsen hade årliga möten tillsammans.
Samverkan skedde på ett ganska informellt sett. Sedan formaliserades nätverket. Uniska bildades, sökte och fick EU-pengar, så kallade interreg-medel. Finansieringen är positiv och har gett nya möjligheter.
Kollegor som möts
- Man har koncentrerat sig på de projekt som fått medel. Men utöver det goda arbetet skulle jag vilja att vi återvänder till ursprungstanken; att kollegor möts, kulturutbyte, träffar där man lär känna varandra och diskuterar arbetet, säger Boel Henckel, som ser lärosätenas kärvare ekonomi som en fara. Det kanske är så att man inte har råd att åka på konferenser och möten i samma utsträckning som tidigare.
Hon ser till exempel gärna att lärosätenas studentkårer träffas för att på så sätt få studenterna att upptäcka möjligheterna med möten över gränsen.
Karlstad är, som enda universitet i Uniska, det enda lärosäte som får ge doktorsexamen. Därför har det funnits ett utbyte där lärare vid de andra lärosätena även varit doktorander knutna till Karlstads universitet.
- Den delen har dock minskat sedan våra egna doktorander blivit så många att de mer än väl fyller våra forskarutbildningsplatser, förklarar Alvar Löfskog, huvudkoordinator för Uniska.
Han ser istället tre mastersutbildningar som konkreta exempel på Uniska-samverkan: Master of Public Administration (MPA), Master of Community Care (MCC) samt Master of Innovation Mangement (MIM). Dessutom är flera nätverk aktiva, bland annat inom hälsa-vård och inom ingenjörsområdet.
Samarbete på nya sätt
- Jag tror inte att aktiviteten inom Uniska har minskat, men däremot har samverkan ändrat karaktär lite grann. Tidigare hade vi mer av stora årliga konferenser, där syftet var att hitta samarbetspartners. Nu har det blivit mer spontana besök, ofta i samband med att man ändå är på besök vid en högskola. På så sätt tycker jag att vi är på väg åt det håll som Boel Henckel efterfrågar, säger Alvar Löfskog.
För att ett samarbete ska utvecklas och bli framgångsrikt gäller det att personkemin mellan deltagarna stämmer.
- Samverkan är inget som man kan administrera fram, poängterar han.
Uniska-fakta:
Den tidigare ordföranden, Yngve Haugstveit, är ordförande för interreg-projektet "Gränsregionalt nätverk" som Uniska bedriver. Uniskas styrgrupp består av lärosätenas rektorer, eller personer utsedda av rektor. Ute på varje högskola finns sedan en koordinator för det praktiska arbetet. Huvudkoordinator är Alvar Löfskog vid Karlstads universitet.
