Sättet att behandla kultur i dagens språkundervisning är alltför traditionellt. Det finns också stora skillnader i lärares och elevers syn på engelskundervisningen i gymnasiet. Det visar en doktorsavhandling i pedagogik som nyligen lades fram vid Karlstads universitet.
I dagens språkundervisning finns det en stark tradition att behandla kultur som ren faktainformation som förmedlas genom språket. När det gäller engelskundervisningen får eleverna huvudsakligen lära sig om förhållandena i Storbritannien och USA. Forskare och språkdebattörer världen över ifrågasätter nu detta sätt att undervisa. Det går inte ihop med den förändrade synen på kultur, identitet, nationalitet och språk.
Om detta handlar Eva Gagnestams doktorsavhandling ”Kultur i språkundervisning - med fokus på engelska”. Studien bygger på enkäter och djupintervjuer med gymnasieelever, yrkesverksamma gymnasielärare och lärarstuderande.
– Jag har velat få en bild av hur dessa tre grupper uppfattar språkundervisningen i skolan och hur kultur behandlas där. Det har visat sig att elever och lärare har väldigt olika syn på innehållet i den gemensamma engelskundervisningen.
Ofta är det eleverna som har det mer moderna sättet att se på förhållandet mellan språk och kultur.
– Engelskan har brett ut sig explosionsartat och blivit ett kommunikationsspråk som tillhör ett stort antal kulturer i världen. För eleverna börjar engelskan bli ett kontaktspråk som inte behöver höra ihop med någon specifik kultur, detta mycket tack vare internet. Språklärarna i undersökningen har en mer traditionell syn på nationalitet och menar att språk och kultur alltid hör ihop.
Undervisningen i främmande språk har också fått utvidgade mål. Den ska leda fram till interkulturell förståelse och kompetens. Här är det viktigt att ta avstamp i elevernas egna kulturer och erfarenheter. Detta görs enligt studien inte i tillräckligt stor utsträckning idag. Även om man har elever från främmande kulturer i klassen påverkar detta inte undervisningen i någon större grad. Man tar inte heller hänsyn till de svenska elevernas erfarenheter från engelsktalande länder. Speciellt flickornas erfarenheter ignoreras.
– Läroplaner och kursplaner tycks inte få den genomslagskraft som man skulle kunna förvänta sig. En tredjedel av lärarna menar att dessa planer inte är styrande för deras undervisning. De flesta eleverna tycker inte heller att engelskundervisningen har inneburit någon förändring i deras sätt att förstå människor i andra kulturer.
Studien visar att många språklärare idag kan känna sig osäkra på hur de ska undervisa om kultur i sin språkundervisning. Lärarstudenter tycks inte heller i utbildningen ha fått de redskap de behöver för att kunna genomföra en aktuell och genomtänkt undervisning om kultur. Deras förståelse av kultur och hur kultur bör behandlas i språkundervisningen ger en mycket splittrad bild.
– Det verkar som om många av de berörda lärarna och lärarstudenterna inte har tagit till sig den förändrade lärarrollen, från expert till medlärare. De anser fortfarande att de måste vara experter på de kulturer som de tar upp i sin undervisning. Hälften av språklärarna och nästan hälften av gymnasieeleverna i studien vill ha en förändrad undervisning om kultur i språkundervisningen. Trots detta har den förändrade synen på kultur, identitet, nationalitet och det engelska språket ännu inte slagit igenom i undervisningen.
Eva Gagnestam menar att språklärarna måste ompröva sin syn på kultur i språkundervisningen och att de bör få lämplig fortbildning på området, vilket också ett flertal av dem efterfrågar. Hon ger flera exempel på hur engelskundervisningen bör reformeras. Det handlar bland annat om att i undervisningen lägga större fokus på innehåll än på form, att lyfta fram engelskans roll som ett globalt, mångkulturellt världsspråk samt att låta kulturen bli själva kärnan i undervisningen.
– En genomtänkt kulturundervisning bidrar inte bara till elevernas förståelse för andra kulturer, utan kan också skapa intresse för språkundervisningen.
Eva Gagnestam är uppvuxen i det mångetniska Kiruna och har själv arbetat som språklärare under många år. Hon har även arbetat med internationalisering samt studievägledning för språklärarstudenter vid Karlstads universitet.
Hennes avhandling går att beställa från Carina Oscarsson, tfn 054-700 11 90, e-post Carina.Oscarsson@kau.se
