Intensivvårdsavdelningar är kända för att vara stressiga arbetsmiljöer som kan påverka sjuksköterskors hälsa negativt. En ny studie, genomförd av forskare vid Karlstads universitet och Luleå tekniska universitet, syftar till att undersöka intensivvårdssjuksköterskors uppfattningar om hälsa i relation till kön samt deras beskrivning av en hållbar arbetsmiljö.
– Studien visade att intensivvårdssjuksköterskors hälsa försämrades under COVID-19-pandemin men har delvis återhämtat sig, säger Maria Andersson, lektor vid Karlstads universitet. Höga arbetskrav och brist på resurser förvärrar stressrelaterade hälsoproblem, och pandemin ökade sjuksköterskebristen genom sjukskrivningar, utbrändhet och tidiga pensioneringar.
Ingen signifikant könsskillnad identifierades i intensivvårdssjuksköterskors rapporterade symtom på utmattning. Dock pekade studien på vikten av att implementera strategier för reflektion och etiska diskussioner, vilket kan bidra till en mer hållbar arbetsmiljö.
– En hälsosam arbetsmiljö i intensivvården karaktäriseras av välfungerande team, stödjande ledarskap och en flexibel organisation, säger Maria Andersson. Intensivvårdssjuksköterskor beskrev vikten av organisatoriska system som underlättar återhämtning mellan arbetspass och att skiftscheman måste balanseras för att minska negativa hälsoeffekter.
Hållbar arbetsmiljö
Trots EU:s arbetstidsdirektiv om 11 timmars dygnsvila upplevde vissa intensivvårdssjuksköterskor frustration över dess konsekvenser för återhämtning och privatliv. Fler än hälften av intensivvårdssjuksköterskor betonade betydelsen av effektiva arbetsrelationer för en hållbar arbetsmiljö. Goda professionella relationer mellan sjuksköterskor, läkare och undersköterskor minskar moralisk stress, utbrändhet och personalomsättning. Även stödjande ledarskap som är kommunikativt och transparent lyftes fram som avgörande för personalens trivsel och engagemang.
– En god arbetsmiljö är en långsiktig investering som kan minska sjukfrånvaro och personalomsättning samt förbättra intensivvårdssjuksköterskors hälsa och arbetsliv, säger Maria Andersson. En arbetsmiljö, där intensivvårdssjuksköterskor känner delaktighet och kontroll, främjar både vårdkvalitet och deras vilja att stanna kvar på arbetsplatsen.
Åsa Engström, professor på Luleå tekniska universitet tillägger:
– Vi tror att det kan bero på livet i övrigt då vi som människor är en helhet där inte enbart arbetslivet påverkar hur vi mår och uppfattar vår hälsa.
Sammanfattningsvis
Förutsättningar identifierades för en hälsosam och hållbar arbetsmiljö i intensivvården: stöd för nyutexaminerade sjuksköterskor, hanterbara arbetsbördor, utrymme för etiska diskussioner samt kontinuerligt lärande och återkoppling. Betydelsen av goda arbetsrelationer betonades, både för sjuksköterskornas hälsa och för att kunna erbjuda personcentrerad vård.
– Arbetsgivaren kan förbättra arbetsmiljön för intensivvårdssjuksköterskor genom att skapa förutsättningar för dem att arbeta personcentrerat och kunna påverka arbetets utförande, samt att säkerställa fortbildning, säger Maria Andersson. Studien visar också på skillnader och likheter mellan intensivvårdssjuksköterskor som är kvinnor respektive män, vilket inte tidigare har studerats.
För framtida forskning anser forskarna att det är viktigt att undersöka effekterna av EU:s arbetstidsdirektiv om 11 timmars dygnsvila och hur det påverkar intensivvårdssjuksköterskors hälsa och arbetsmiljö samt förutsättningar för personcentrerad vård.
En enkätundersökning med 136 deltagare genomfördes, och resultaten analyserades med deskriptiv statistik och kvalitativ innehållsanalys.
- Här kan du läsa hela studien: https://doi.org/10.1177/20571585251324637
