Tidigare studier har visat att floating kan fungera avstressande. En ny studie föreslår att floating även kan användas som komplement i behandlingen av generaliserat ångestsyndrom, GAD.
Medan stress ofta kommer av en kombination av yttre och inre orsaker – som jobb, familjesituation, höga krav på sig själv – uppstår ångest oftast av inneboende oro. Denna oro är ständigt närvarande, ofta sedan unga år, och kan ge upphov till sömnproblem, koncentrationssvårigheter, muskelspänningar och depression. Det är en svårbehandlad diagnos, och kombinationen terapi och medicinering är vanlig.
Komplement till terapi
Floating är namnet på en avslappningsteknik som i korthet går ut på att stänga in sig i en ljud- och ljusisolerad saltvattentank för en djupgående vila för muskler och sinnen. Tekniken kan visa sig fungera väl som ett komplement till redan etablerade behandlingsformer menar Kristoffer Jonsson, doktorand i psykologi. Tillsammans med Anette Kjellgren, professor i psykologi och något av en floatingforskningsveteran, har han undersökt hur en grupp personer med GAD svarar på en kort men intensiv floatingbehandling.
50 deltagare delades in i två grupper, en behandlingsgrupp och en kontrollgrupp. Före behandlingen svarade båda grupperna på standardformulär för diagnosen GAD. Formulären handlar om att själv värdera sin sömnkvalitet, känslohantering, oro och även depression, som är en vanlig samdiagnos med GAD.
Behandlingsgruppen floatade därefter 12 gånger på 7 veckor, varpå samtliga deltagare återigen fick värdera sin egen situation. Djupintervjuer genomfördes även med behandlingsgruppen.
- Vi blev förvånade över att se så positiva effekter, berättar Kristoffer Jonsson. Dels sjönk de generella GAD-symptomen kraftigt hos behandlingsgruppen jämfört med kontrollgruppen. Om vi ska tolka utifrån formulären enbart, hade 37% inte ens diagnosen GAD längre. De sov bättre, depressionen gick ned. Vi såg även en positiv effekt på oron i vardagslivet, men inte lika stark.
Effekterna höll i sex månader
Sex månader efter avslutad behandling fick deltagarna både i behandlingsgruppen och kontrollgruppen besvara formulären igen. Det visade sig att effekten hos behandlingsgruppen kvarstod – symptomen var kvar på samma låga nivå som direkt efter behandlingen.
En ännu oavslutad studie som just genomförts vid Laureate Institute for Brain Research i Tulsa, USA, kan bekräfta resultaten. Justin Feinstein, doktor i klinisk neuropsykologi, har använt sig av MRI-scanning för att undersöka närmare vad som händer i hjärnan vid floating. De preliminära resultaten visar att behandling med floating kan ha samma effekt som vissa ångestdämpande mediciner.
- Det här är en viktig studie som ger tydligt stöd för att floating-terapi på ett naturligt sätt kan minska ångest och patologisk oro hos personer som lider av dessa åkommor, säger Justin Feinstein.
Djupare avslappning med floating
Vad är det då som gör floatingen så avslappnande? Enligt Kristoffer Jonsson får den som floatar en djup kroppslig avslappning. Sinnesintrycken minimeras, och det blir lättare att fokusera på det inre livet. Vid djupintervjuer som gjorts med personer i behandlingsgruppen har det framkommit att de inte bara slappnar av, utan även kommer i kontakt med sina känsloliv på ett helt annat sätt.
- Jag tror de flesta har upplevt att det är inte förrän vi ligger i sängen och ska sova som vi får dagens första riktiga lugna stund, och då kommer tankar, idéer och oro. Bara att få stanna upp lite har effekt i sig.
Nästa steg för Kristoffer Jonsson är att undersöka floatingens effekter på personer med allvarliga sömnproblem. Han hoppas dock att sjukvården visar intresse för resultaten av studien.
- Det är en pilotstudie, så det behövs mer och större studier med ännu bättre kontroll. Stress och floating är väl underbyggt vid det här laget. Det finns ganska lite studier om just ångest och floating, men min förhoppning är att det forskas vidare på det inom sjukvården och de resultaten gör att det kan upptas som ett komplement till andra behandlingsmetoder.
Mer information
Om du vill veta mer, kontakta Kristoffer Jonsson på 073- 510 54 45 eller kristoffer.jonsson@kau.se.
Studien kan läsas på BMC Complimentary and Alternative Medicine.
