Hon har arbetat som sångare, redaktör och präst. Sedan flera år forskar hon om våra bilder av kvinnor och män. Möt Cristina Grenholm, Nordens första kvinnliga professor i ämnet tros- och livsåskådningsvetenskap.
Professurer i det här ämnet fanns redan på 1400-talet. Det var ju ur kyrkans famn som universiteten en gång växte fram. Då studerades innehållet i kyrkans lära, dogmatiken. Namnet på ämnet har ändrats flera gånger och det har idag ingen enhetlig beteckning. Innehållet har också vidgats.
– Tros- och livsåskådningsvetenskap kan till exempel heta "systematisk teologi". Det kanske vackraste namnet är "dogmatik med symbolik".
Det säger Cristina Grenholm, som nyligen blev Nordens första kvinnliga professor inom detta mångskiftande ämne.
– Alla har en livsåskådning. Det går inte att leva utan att göra sig bilder av livet. Som livsåskådningsforskare ägnar jag mig bland annat åt våra bilder av kvinnor och män, manligt och kvinnligt. Våra föreställningar om vad det betyder att vara kvinna och man är en väsentlig del av människosynen.
Cristina Grenholm har sedan 1999 varit verksam vid Karlstads universitet. Då fick hon en forskartjänst vid Vetenskapsrådet, som hon valde att placera här. Den tjänsten är i religionsvetenskap med inriktning mot genusvetenskap. Vid universitetet forskar sammanlagt 25-30 personer inom ämnena genusvetenskap och religionsvetenskap. Den forskargrupp som Cristina Grenholm leder ägnar sig åt frågor som rör bibeltolkning. Vad är det till exempel som skiljer en barnbibel från en vuxenbibel? Vad betyder det att fadern har en så central roll i kristen tro och bibliska texter? Vad händer om vi istället ser på modern? Frågorna är många, och svaren ännu fler.
– Tros- och livsåskådningsvetenskapen vill bidra till att höja vår kompetens när det gäller de stora frågorna som livet ställer oss inför. Det innebär framför allt en träning i att upptäcka frågor bakom de svar vi betraktar som självklara. Och att upptäcka att frågorna har fler svar än de vi är vana vid att höra. Tros- och livsåskådningsvetenskapen vill hjälpa oss att tänka nytt. Det behövs, både när det gäller stelnade dogmer och när vi ska tala och tänka om manligt och kvinnligt, säger Cristina Grenholm.
– Samhällsförändringar utmanar våra invanda tankar, fortsätter hon. Västerlandet har en lång tradition av att betrakta människan som skapelsens krona. Miljöproblemen ger oss anledning till självkritik, människans relation till djur och natur måste formuleras på nya sätt. Bibeln har haft en särställning som utgångspunkt för livstolkningen. Idag får vi relatera den till andra texter och ställa kritiska frågor till en rad föreställningar som finns där.
För att kunna tänka nytt behöver vi också kunna tänka gammalt. Kurser i tros- och livsåskådningsvetenskap innehåller allt från texter från 900-talet före Kristus till aktuella tidningsartiklar. Bara fantasin sätter gränser för vilka källor det går att ösa ur.
Cristina Grenholm föddes 1959 i Borlänge och är uppväxt i Nyköping. Innan hon kom till Karlstad var hon under 20 år verksam vid Uppsala universitet, som student, doktorand, lärare och forskare. Hon disputerade 1990 och blev docent fem år senare. Cristina Grenholm har även arbetat som sångare, researrangör, präst och chefredaktör för Svensk Kyrkotidning.
