Svensk lärarutbildning har kritiseras. Bland annat har utbildningen ifrågasatts för att blivande lärare har haft bristande ämneskunskaper. Något som lärarutbildningen vid Karlstads universitet redan har börjat åtgärda.
– För lärare som ska arbeta i förskolan eller i grundskolans tidigare år är det hos oss obligatoriskt med 30 högskolepoäng i både grundläggande läs- och skrivinlärning samt matematik, säger Tony Ingemarsson, utbildnings- och forskningssamordnare för lärarutbildningen vid Karlstads universitet. Regeringens nyligen tillsatta utredning ser på möjligheten att minska det allmänna utbildningsområdet, det som är gemensamt oavsett inriktning på lärarutbildningen. Möjligen är det för generellt idag. Det är en svår balansgång mellan bredd och djup i undervisningen.
Ifrågasatt av Högskoleverket
Det är efter kritik i utvärderingar från Högskoleverket som regeringen har tillsatt en utredning om en ny lärarutbildning. Förutom att komma med förslag om hur ämneskunskaperna ska kunna fördjupas övervägs en återgång till fler lärarexamina. Begrepp som låg- och mellanstadielärare återinförs och mycket talar för en särskild förskolelärarexamen. Något som Tony Ingemarsson inte är helt nöjd med.
– Jag tycker att det är en olycklig tillbakagång som försvårar samarbetet i skolan. Det positiva är att kompetenserna förhoppningsvis renodlas. Men grundproblemet är att regeringen gissar när de kritiserar lärarutbildningen. Hur kan de veta att den är dålig? De kan omöjligen ha sett de effekterna av den reformerade lärarutbildningen från 2001. De första studenterna gick ut i januari 2004 och deras arbete kan rimligtvis inte ha fått genomslag i mätningarna av elevernas prestationer.
June Miliander, dekan för fakultetsnämnd lärande, tycker att det är för tidigt att yttra sig om en eventuell ny reform.
– Än så länge är det en utredning som ska komma med förslag. Det är ju viktigt att både lärare och elever får bra kunskaper. Att lärarutbildningen ofta ifrågasätts kan även bero på att vi ständigt är i fokus. Det är ett svårt yrke som kräver att man håller många bollar i luften. Vi ska tillgodose både elevers och föräldrars samt det omgivande samhällets behov. Samtidigt är vi politiskt styrda.
Slapp lärarutbildning?
Lärarutbildningen har även kritiserats av att vara för slapp.
– Frågan är om det här är ett problem för utbildningen eller för studenten själv? En del hoppar självmant av utbildningen efter vägen. Det är inte enbart ett problem. Alla passar inte som lärare. Visst kan en del glida genom studierna. Men bristerna märks när de kommer ut på den verksamhetsförlagda utbildningen. Problem tar vi tag i, alla blir inte godkända, säger Tony Ingemarsson.
– Vi har regelbundna utvärderingar bland våra studenter. Saker som inte fungerar tar vi på största allvar och försöker åtgärda. Men inte ett ögonblick tror jag att här är ett speciellt problem för lärarutbildningen. Vissa studenter klarar sig med hjälp av andra. De deltar i grupparbeten utan att åstadkomma så mycket själva. Det finns nog på alla utbildningar. Och även i arbetslivet, säger June Miliander.
Utredningen av en ny lärarutbildning leds av Sigbrit Franke, tidigare univeristetskansler och generaldirektör för Högskoleverket. Hon ska redovisa sina förslag på en lärarreform den 15 september 2008. En eventuell ny lärarutbildning beräknas kunna starta hösten 2010.
På lärarutbildningens hemsida finns mer information om utredningen.
