Två yrkesexamina, grundlärare och ämneslärare, kan bli verklighet hösten 2010. Lärosätena kommer då att få ansöka om examenrätt och visa att de har tillräckligt god kvalitet för att utbilda lärare. - Den här prövningen är bra, men den ställer krav på ett fortsatt hårt utvecklingsarbete, säger Kenneth Nordgren, prodekan, Lärarutbildningsnämnden, Karlstads universitet.
Den svenska lärarutbildningen har fått mycket kritik. Regeringen tillsatte i juni 2007 utredningen om en ny lärarutbildning. Den har letts av förra universitetskanslern Sigbrit Franke. Idag kom slutbetänkandet med titeln "En hållbar lärarutbildning".
- Utredarna vill att alla lärare ska ha en utbildningsvetenskaplig kärna på ett år samt en termins verksamhetsförlagd utbildning. Idag har vi en gemensam lärarexamen med flera inriktningar. Nu vill man dela upp det på två yrkesexamina, grundlärare och ämneslärare, med vardera fyra inriktningar, säger Kenneth Nordgren, prodekan, Lärarutbildningsnämnden, Karlstads universitet.
Grundlärare med bred ämneskompetens
Avsikten med förslaget är att grundlärarna ska få en bred ämneskompetens och bli förberedda för att ge eleverna den nödvändiga grunden i att skriva, läsa och räkna. Grundlärarutbildningen får fyra inriktningar: förskolan, förskoleklassen och grundskolans årskurs ett till tre, grundskolans årskurs fyra till sex samt fritidshemmen.
Inriktning på förskolan blir treårig med möjlighet till ett års påbyggnad. De tre övriga blir fyra år. Grundlärarna med inriktning på fritidshemmen ska kunna undervisa i ett eller två ämnen i grundskolans klass ett till sex.
- Delar av förslaget är bra. Vi kommer nu att tillsätta en remissgrupp och diskutera för- och nackdelar. Men redan nu kan jag säga att vi är oroliga för att den ämnesbredd som föreslås för grundskolans tidiga år leder till för ytliga kunskaper. Vi ser det också som ett steg tilbaka att korta utbildningen till förskollärare. Det vore olyckligt om vi fick en statusskillnad mellan olika lärarkategorier, säger Kenneth Nordgren.
Ämneslärare med djup ämneskompetens
För ämneslärarna föreslår utredarna en djup ämneskompetens. Även här finns fyra inriktningar: allmänna ämnen i grundskolans årskurs sju till nio, allmänna ämnen i gymnasieskolan och vuxenutbildningen, yrkesämnen i gymnasieskolan och vuxenutbildningen samt praktiska och estetiska ämnen.
Inriktningen på allmänna ämnen i grundskolans årskurs sju till nio blir fyra år och ger kompetens i två ämnen, vilket motsvarar dagens utbildning. Det ska finnas möjlighet till ett års påbyggnad för undervisning i ett tredje ämne eller i gymnasieskolan. Inriktningen på allmänna ämnen i gymnasieskolan och vuxenutbildningen föreslås bli fem år. Den ska ge kompetens i två ämnen, det gäller även för grundskolans årskurs sju till nio.
Utredarna vill att ämneslärarna i allmänna ämnen ska få fasta ämneskombinationer. Skolans behov ska styra kombinationen. Syftet är bland annat att öka anställningsbarheten. Utbildningen till lärare i yrkesämnen blir tre terminer, för att bli lärare i praktiska och estetiska ämnen krävs fyra års studier.
Enkätundersökning bland lärarstudenter
Under utredningen har bland annat 8 000 nyligen utexaminerade lärare tillfrågats om hur väl dagens utbildning förberett dem för arbetet. Enkäten visade att många anser att centrala moment i utbildningen saknades.
- Det här ser olika ut. Ett centralt moment som det talas om är grundläggande kunskaper i matematik och läs- och skrivinlärning. Vid Karlstads universitet får alla studenter med inriktning mot grundskolans tidiga år en termin i vardera ämnet, säger Kenneth Nordgren.
I förslaget finns även en rekommendation att skärpa behörighetskraven och utredarna är positiva till att lämplighetstesta blivande lärarstudenter.
Förbättrad forskningsanknytningen
Utredningen föreslår en satsning på forskningsbaseringen av lärarutbildningen med 175 miljoner kronor per år. Det handlar inte bara om antal disputerade lärare i utbildningen utan om forskningsmiljöer i ämnen, ämnesdidaktik och utbildningsvetenskap.
- Det är positivt. Vi kommer att vara med att söka av dessa medel. Fortsätter vi det arbete som vi börjat med har vi stora chanser att ta del av satsningen, säger Kenneth Nordgren.
Antagningsstopp innan ny utbildning
Utredarna föreslår att inga lärarstudenter ska tas in läsåret 2009/10.
- Utredarna vill att den nya lärarutbildningen ska starta hösten 2010. Det är väldigt snabbt. Då är det nödvändigt med antagningsstopp för att få tid till förberedelser. Men då måste lärosätena ersättas för studentbortfallet.
Nu kommer förslaget att remissbehandlas och regeringen räknar med att kunna lägga en proposition före sommaren. Besked om ett eventuellt antagningsstopp kommer regeringen att lämna inom kort. Blir förslaget verklighet kommer lärarutbildningen präglas av tydligare profilering, mer samverkan mellan lärosäten och ökad koncentration av utbildningen.
- Vi har som mål att ha en fortsatt bred lärarutbildning. Våra studenter får en bra utbildning idag, det ska de få även i fortsättningen, säger Kenneth Nordgren.
Läs mer på Karlstads universitets webbplats för lärarutbildningen.
Läs mer på regeringens webbplats.
