Ny forskarskola i regionalt samhällsbyggande

Forskarskolan i regionalt samhällsbyggande omfattar ämnena historia, kulturgeografi samt statsvetenskap.
- Idén är att forskarskolan ska skapa en större och kvalitativt starkare doktorandmiljö inom ett tillräckligt distinkt tema, säger Lars Aronsson, professor i kulturgeografi.

Samhällsförändringar och regionalt samhällsbyggande
Föränderligheten i samhället, inte minst genom den ökande globaliseringen, medför att platsers och regioners förutsättningar och betydelse förändras. Genom att förutsättningarna för ekonomisk och kulturell öppenhet ändrats över tid har det också påverkat regioners och nationalstaters möjligheter till utveckling men samtidigt skapat nya former av utsatthet. Forskning om regionalt samhällsbyggande handlar om många frågor. Forskningen syftar därför till att fånga och försöka förstå betydelsen av många olika slags fenomen.

Identitet och handlingsformer
För ämnet historia innebär inriktningen mot regionalt samhällsbyggande främst studiet av förändring och kontinuitet i relationerna mellan identitet, handlingsformer och organisationsmönster i det lokala och regionala rummet. Exempel på relevant forskning är hur lokala och regionala identiteter och livsformer formeras och förändras i relation till samhällelig omvandling och globalisering. Ytterligare ett område av stort intresse är hur lokalt och regionalt specifika organisationsmönster präglat politiskt beteende och handlande. Avhandlingsprojekt med dessa inriktningar kan utformas som lokala fallstudier eller jämförande analyser av olika lokaliteter/regioner.

Lokal och regional utveckling
Lokal och regional utveckling är sedan årtionden tillbaka ett etablerat forskningstema inom kulturgeografi. Det handlade tidigare mycket om lokal utveckling och lokal mobilisering som motreaktion mot en ovanifrån genererad planering. Nu handlar det mer om att se hur lokala och regionala utvecklingsinsatser tillsammans kan medverka till regional utveckling. Fokus ligger bland annat på hållbar utveckling och det framväxande mångkulturella samhället. Inom detta forskningstema skulle arbetet med regionala framtidsbilder kunna vara en viktig utgångspunkt.

Kreativitet på plats
Platsers särarter har fått en renässans i affärssammanhang och inom samhällsplanering och särarterna framhålls ofta för att signalera platsens värde. Det är fråga om att skapa en så attraktiv miljö, respektive bild, som möjligt av en plats för ett ökat inflöde av människor samt företag och investeringar. Tänkandet ryms inom ramen för kulturell ekonomi. Det har blivit allt vanligare att betrakta kreativa näringar, inklusive turism, upplevelser och kultur, som drivkraft för lokal och regional samhällsutveckling.

Regionernas omvandling
Europeiska samhällen i allmänhet och de nordiska i synnerhet genomgår en förändring som politiskt och styrningsmässigt innebär en ökande roll för regionala och lokala aktörer. Medan den regionala nivån har varit förhållandevis tunt bemannad, så ökar nu uppdragen och uppgifterna för denna. Här kan relevant forskning gälla till exempel hur lokal och regional organisering omvandlas under globalisering och med hänsyn till kommuners och regioners nya uppgifter eller hur regionaliseringsprocesser organiseras, vilka intressen som driver dem och vilket folkligt stöd de har.

Det glokala beroendet
Begreppet glokal fångar ömsesidiga beroenden mellan globala fenomen, skeenden och händelser, och de helt lokala. I ökad utsträckning har lokala händelser globala konsekvenser och tvärtom. Kriget i Irak ställer krav på kompetens för flyktingfrågor i Västerbotten och sätter avtryck i invandringsdebatten i kommunfullmäktige i Sunne. Global miljöförstöring bidrar till översvämningar i Karlstad. Stormar i Småland ställer krav på kontakter med EU och på EU:s stödfonder, och t ex EU:s strukturfonder genererar nya, optimerade regiongränser i Ungern och länssamarbeten i Sverige. Över 70 procent av ärendena i svenska kommunfullmäktige har direkt relation till frågor som beslutats i Bryssel. Relevant forskning här kan, liksom under föregående rubrik, gälla till exempel hur regioners internationella agerande utvecklas, gentemot EU, andra stater och gentemot regioner i andra länder.

Samhällsbyggande i nätverk
På regionala och lokala nivåer sker i ökad utsträckning samverkan mellan aktörer från olika samhällssektorer. Politik skapas allt oftare i nätverk och under former som kan framstå som oklara. Den så kallade Triple Helix-modellen är ett uttryck för detta. Enligt denna utvecklas regioner bäst genom samverkan mellan politik, näringsliv och högre utbildning/forskning. Enligt Quatro Helix behövs också en fjärde part i samverkan, organisationer, som NGO:s, idrottsföreningar eller t ex Röda Korset. Även inom det traditionellt politiska förekommer förändringar som tar sig uttryck i en blandning av flera organiserings- och styrprinciper. Begreppet governance fångar in dessa komplexa ordningar av informationsutbyte, påverkan och beslutsfattande, i formella och informella strukturer och på skilda nivåer.

Forskarskolans organisering
Samhällsförändringarna är alla av den karaktären att de bäst förstås flervetenskapligt. Samarbetet inom en forskarskola kommer att omfatta bland annat gemensam utlysning av doktorandtjänster, gemensamma forskningsseminarier samt gemensam kursgivning. Utlysning av doktorandtjänster sker under det gemensamma temat Regionalt samhällsbyggande och med ämnesspecifika preciseringar för respektive doktorandtjänst. Antagning och examination av doktorander sker dock i respektive ämne. En tydlig mötesplats, ett gemensamt forskningsseminarium ska etableras inom fältet. Vid seminariet presenterar doktoranderna sina texter med möjlighet till kommentarer från både det egna ämnet och de andra ingående.