Ny fas för SOFIA-studien
2018-03-15SOFIA-studien har det långsiktiga målet att ge kunskap om barns utveckling som kan användas för att förbättra insatser och det praktiska arbetet med barn. Studien startade år 2010 och är ett samarbete mellan Karlstads kommun, Karlstads universitet och Örebro universitet. Nu genomförs den femte datainsamlingen i Karlstads kommun. Resultat från studien har redan rönt både nationell och internationell uppmärksamhet.
SOFIA står för Social och Fysisk utveckling, Insatser och Anpassning och syftet är att studera just dessa saker. Det unika med SOFIA-studien är att man följer barnens utveckling från tidig ålder upp i vuxen ålder. När studien startade gick samtliga barn i förskolan och nu går de i årskurs 4-6. Årets undersökning är den första där barnen själva är med och svarar på en enkät.
SOFIA gillar skolan
Vetenskapsrådet har senaste två åren finansierat ett forskningsprojekt som kallas ”SOFIA gillar skolan” med syfte att förstå och identifiera olika utvecklingsvägar under förskoleåldern till positiv respektive negativ skolanpassning.
- Inom ramen för SOFIA-studien pågår flera olika forskningsprojekt och det finns en mycket stor potential för tvärvetenskaplig forskning, säger Birgitta Svensson, lektor i socialt arbete och kontaktansvarig för SOFIA-studien vid Karlstads universitet.
Birgitta Svensson var med och startade SOFIA-studien och har främst studerat utvecklingsvägar hos barn i förhållande till pedagogers oro för barns hemförhållanden. 2017 uppmärksammades en av publiceringarna som en av de viktigaste studierna inom förskoleforskning i Skandinavien av norska utdanningsdirektoratet.
Vad i förskoleåren påverkar barnens prestationer i skolan?
Att trivas och ha bra relationer till lärare och kamrater har i tidigare forskning visat sig vara en av de viktigaste faktorerna för positiva skolresultat och lägre risk för psykosociala problem senare i livet. SOFIA-studien försöker nu att förstå och identifiera olika utvecklingsvägar under förskoleåldern och hur dessa påverkar skolanpassningen, både positivt och negativt.
– Vi har tittat närmare på fem olika faktorer som tidigare forskning visat kan vara viktiga för barns utveckling. Det visar bland annat att barn med koncentrationssvårigheter, som har svårt att sitta still och svårt att hämma sig under förskoleåren, har en ökad risk för att i tidig skolålder prestera under kunskapskraven. Detta gäller både flickor och pojkar. Vidare kan vi se att barn som utsätts av andra barn i förskolan, barn som tillexempel inte får vara med i gemenskapen, innebär en tydligt ökad risk att prestera under kunskapskraven, en risk som är betydligt större för flickor än pojkar. Om det däremot finns en god relation mellan förälder och pedagog är det i sin tur en faktor som minskar risken, säger Henrik Andershed, professor i psykologi vid Örebro universitet och forskningsledare för SOFIA-studien.
– SOFIA-studien ger oss värdefulla kunskaper om hur vi redan i förskoleåren kan göra förändringar för att barnens start i skolan ska bli så bra som möjlig. Ett område som visar sig ha betydelse och som vi kan hjälpa till att påverka i en positiv riktning är samspelet mellan pedagoger och föräldrarna, säger Maria Holm, chef utvecklingsstöd på barn- och ungdomsförvaltningen inom Karlstads kommun.

