Stig Forshult vid Karlstads universitet har kommit att fungera som en länk mellan experter på djursjukdomar och experter på magnetkamera vid University of Guelph i Kanada.
Stig Forshult, universitetslektor i fysikalisk kemi, får använding för sina kunskaper i tekniken bakom magnetkameran. Han fungerar som ett förklarande led mellan veterinärerna vid djurkliniken på Ontario Veterinary College vid Univerity of Guelph i Kanada och teknikerna som ska installera och programmera den nyinköpta magnetutrustningen. Utrustningen är egentligen ett mer korrekt uttryck än magnetkamera eftersom det inte alls är någon kamera, även om den genererar bilder. Till vardags används dock ofta magnetkamera.
Stig Forshult kan ESR-tekniken, elektronspinresonans, vilken har mycket stora likheter med NMR-tekniken, kärnresonans, som i sin tur ligger till grund för MRI, magnetic resonance imaging eller magnetkamera, den teknik för vilken forskarna Paul Lauterbur och Peter Mansfield belönades med Nobelpriset i medicin/fysiologi i år.
Läs gärna mer om Nobelpristagarna och MRI-tekniken i en artikel i tidskriften Nature
För två år sedan besökte han under en längre tid universitetet i Kanada och eftersom lärosätet hade behov av en forskare med hans bakgrund så har den första vistelsen följts av fler. Via arbeten med NMR blev han förra sommaren inkopplad på ett projekt som hör till universitetets veterinärhögskola. Djurkliniken beslutade att köpa in en magnetkamera, en nätt investering på bortåt 20 miljoner kronor.
– Dels betalar folk med husdjur ganska stora avgifter för undersökningar vid veterinärbesök, dels har pengar samlats in via alumniföretagare och andra former av donationer. Det är vanliga sätt att samla in medel vid universitet i Kanada och USA , det används i mycket större utsträckning än vad vi är vana vid i Sverige, berättar Stig Forshult.
När nu kameran ska komma på plats ska han försöka överbrygga klyftan mellan veterinärerna som inte kan tekniken och teknikerna som inte kan något om djursjukvård.
– Som ett slags länk mellan teknik och medicin, kanske man kan säga. Jag har lite nytta av att ha arbetat som laboratorieassistent, men framför allt av att jag förstår vad det är teknikerna pratar om.
Stig Forshult ska också vara med och se över hur den nya apparten kan användas, såväl inom diagnostik som inom forskningsprojekt.
– En fördel är att tekniken vid magnetundersökning troligtvis är ofarlig. Sådana här kameror har funnits i 20 år, men det är först på 1990-talet som de har blivit tillräckligt snabba för att bli riktigt användbara inom vården. Än så länge är kamerorna mycket dyra, och det krävs specialkompetens för att kunna tolka bilderna rätt. Jag tror inte att utvecklingen av tekniken har avstannat utan nu handlar det nog om att göra kamerorna ännu snabbare.
Magnetkameran används bland annat för att finna tumörer, speciellt i hjärnan, och studera skelettförändringar i till exempel ryggrad och höfter. Det gäller för såväl djur som människor. Eftersom kameran blivit bättre på att fånga upp snabba förlopp så kan tekniken även användas för att följa hur läkemedel transporteras och tas upp i kroppen.
– Man tror att man till och med kan se tankar, som en kemisk process i hjärnan. Man ser att något händer, men det återstår att lära sig tolka vad det är man ser, säger Stig Forshult.
