I en nyligen publicerad avhandling undersöks skillnaden mellan hur naturvetenskapen beskrivs i akademin och hur den beskrivs i läroböcker. Avhandlingen är en didaktiksk studie inom naturvetenskap, det vill säga en undersökning om hur man lär ut och förstår naturvetenskap.
I sin avhandling Science versus School-science analyserar Niklas Gericke, doktorand i biologi, skillnaderna mellan hur genetik beskrivits inom vetenskapen och hur den beskrivs i biologi- och kemiläroböcker på gymnasieskolan. Han har också studerat hur genetikinnehållet i läroböckerna uppfattas av eleverna i skolan.
- För att möjliggöra dessa studier utvecklade jag ett analysinstrument med utgångspunkt i vetenskapliga modeller som jag först tog fram utifrån en vetenskapshistorisk studie, säger Niklas Gericke, doktorand i biologi.
Ett naturvetenskapligt fenomen kan beskrivas eller förklaras på olika sätt beroende på syfte. Dessa olika vetenskapliga förklaringsmodeller har uppkommit i vetenskapshistorien beroende på vilka studieobjekt man använt sig av, vilka tekniska hjälpmedel som stått till buds och att man avgränsat det studerade fenomenet på olika sätt. De olika modellerna som tagits fram kallas historiska modeller. Trots denna beteckning kan de fortfarande vara i bruk parallellt beroende på sammanhang. Detta gäller särskilt i de kommunikativa sammanhang som skola och undervisning ingår i.
- I min forskning har jag inom ett specifikt ämnesområde, genens funktion, valt att studera hur de olika vetenskapliga modellerna ser ut och hur de omvandlas till skolkunskap i läroböckerna, och hur denna skolkunskap uppfattas av elever på gymnasieskolan, säger Niklas Gericke. Resultaten från mina studier visar att vanligtvis presenteras inte aktuella modeller från forskningsfronten utan oftast används äldre historiska modeller i böckerna, vilket ger en annan bild av genetik än den som är gängse idag. Dessutom framgår modellerna endast implicit i böckerna och hybridmodeller skapas av element från olika historiska modeller, vilket kan leda till begreppsförvirring och försvårad inlärning hos elever enligt resultat från tidigare forskning.
Studien visar också att eleverna hade stora svårigheter att urskilja den implicita användningen av olika modeller i läroböckerna. Slutsatsen är att det sätt som läroböckerna presenterar skolvetenskap mer är beskrivningar av naturen själv än om om vetenskapens kunskap om naturen. Vilket också avspeglas i elevernas förståelse av naturvetenskapens karaktär när de fick läsa böckerna. Det sätt på vilket naturvetenskap omvandlas till skolvetenskap kan alltså hos eleverna leda till en bristande förståelse av det naturvetenskapliga ämnets innehåll och karaktär. Hur lärarna använder läroboken i sin undervisning blir därmed av stor betydelse för vilken typ av förståelse som uppstår hos eleverna.
