Kraven på formell utbildning är höga i dagens samhälle. Men de politiska ambitionerna att höja utbildningsnivåerna i små lokalsamhällen och hos individer i glesbygd blir inte alltid en framgångshistoria. Här krockar synen på kunskap, visar en ny avhandling från Karlstads universitet.
Lesjöfors. En ort i nordöstra Värmland. En gång stolt järnbygd med stor stålproduktion. Idag står flertalet av fabriksbyggnaderna tomma och förfaller, rostar. Här är den formella utbildningsnivån låg, något som Lesjöfors delar med många brukssamhällen i glesbygd.
- Jag ville studera en ort där den formella utbildningsnivån var låg och jag sökte mig till bruksmiljön. Där har männens identitet under lång tid varit så nära förknippad med arbetet på bruket. Hur ser de på arbete, utbildning och kunskap? Och hur ser de på Lesjöfors idag? Det var frågor som jag ville får svar på i mitt avhandlingsarbete och här fanns genusperspektivet med redan från början, berättar Ramona Ivener, nybliven doktor i historia vid Karlstads universitet.
I avhandlingen Kunskapens händer: Kunskapstraditioner, maskulinitet och förändring i Lesjöfors 1940-2010, beskriver hon en krock i synen på kunskap. Hon har djupintervjuat ett tiotal män i åldrarna 30-90 år. Den praktiska och hantverksmässiga kunskap som man lärt sig från pappa och farfar värderas högt. Kunskap är inget man måste gå i skola för att lära sig. Formell utbildning är något som många ofta vänder sig emot.
- Det är ett mönster som kommit fram även i andra undersökningar och så har det varit historiskt. Ofta har det förklarats med tidigare negativa erfarenheter och misslyckanden under skolgången, men min slutsats är att det faktiskt även handlar om en annan grundsyn på kunskap. Män är i allmänhet inte negativa till utbildning, ofta tvärtom, men de intresserar sig för en kunskap man får i vardagen, praktiskt, från pappa, arbetskamrater och släktingar.
Även om avhandlingen fokuserar på Lesjöfors, finns en överensstämmelse på nationell nivå. I olika beslut om utbildningssatsningar skiljer inte politiker alltid på nyttan för individen och nyttan för samhället. Risken är att individer kommer i kläm när den formella utbildningen är allt som räknas.
- Det är spännande att se vad som händer när traditionen att arbeta på bruket bryts. Hur påverkar det männens identitet, livet, förutsättningarna för att bo och verka på orten samt inte minst synen på kunskap för de som nu befinner sig i ett nytt sammanhang? De här frågorna behöver belysas ytterligare på nationell nivå för att vi ska förstå omvandlingen av samhället, säger Ramona Ivener.
Avhandlingen är en del i projektet Läsa och leva, som bedrivits vid Karlstads universitet och finansierats av Vetenskapsrådet.
