Mustafa Can och Lärarutbildardagen
2009-08-242003 stod han för det årets mest omtalade sommarprat i radions P1.
I fredags stod Mustafa Can på Lagerlöfssalens scen i samband med Lärarutbildardagen för att prata om "Drömmen om bildning".
Mustafa Can föddes i norra Kurdistan i slutet av 1960-talet. Föräldrarna var analfabeter och i hemmet fanns varken böcker, tidningar, radio eller TV. Pappan hade utvandrat till Sverige i jakten på jobb.
- Jag minns hur jag satt högst uppe på en kulle utanför min by och försökte sträcka på mig för att se bortom landsvägen ända till Sverige dit min far utvandrat. Jag skapade mig en egen värld i min fantasi däruppe på kullen, berättade Mustafa Can.
Från stridsvagnar till stadsbussar
Innan han kom till Sverige hann han dock gå ett år i byskolan.
- Det var byns första skola. Två betongkolosser utslängda på en åker där vi lärde oss läsa och skriva. Jag hatade skolan eftersom lärarna använde sig av hot, skräck och stryk för att forma oss kurdiska barn till goda turkiska medborgare. Samtidigt kunde jag inte låta bli att älska den eftersom jag fick lära mig att läsa och skriva i skolan.
- När jag växte upp hade man en oerhörd respekt för lärarna, våra föräldrar skickade till exempel ofta med oss mat som vi skulle ge till dem som tack. Eftersom det bara var prästen som kunde läsa i byn var det som om lärarna vore oss tillsända av Gud. Därför är det fortfarande oerhört populärt för lärare från Istanbul eller Ankara att arbeta i små byar ute på landet.
1976 utvandrade han, hans mamma och syskon till Sverige där pappan redan fanns. De hamnade i stadsdelen Södra Ryd i Skövde. Som Mustafa Can själv uttryckte kontrasten:
- Jag kom från stridsvagnar till punktliga stadsbussar, från nationalistiska hymner till Idas sommarvisa.
När Mustafa Can kom till Sverige blev han något av en värsting som slogs och pangade rutor, stal leksaker och förstörde lektioner.
- Jag tror att det berodde på att jag var uttråkad. Jag drömde om husvagnssemestrar och sådant som mina svenska klasskamrater fick göra. Samtidigt fick svenska barn inte stryk i skolan oavsett, så det spelade liksom ingen roll vad jag gjorde på lektionerna.
Utbildning, lärare och språk
Mustafa Can pekade på tre hörnstenar i livet i form av utbildning, lärare och språk.
Och det var ändå lärarna som fick in honom på rätt spår:
- En lärare måste vinna barnens hjärta och det gör man genom att visa att man är intresserad av dem. Vad heter du? Vad betyder ditt namn? Var kommer du ifrån? Ett bra kriterium på en bra lärare är inte hur många frågor han ställer till sina elever och som han redan vet svaret på. Utan hur många frågor eleverna ställer till honom. Då har han gjort dem intresserade, då har han gjort dem hungriga på utbildning.
Men drömmen om bildning blev också något av en mardröm för Mustafa Can:
- Utbildningen hade ett pris eftersom det ökade avståndet mellan oss syskon och de där hemma. Dels till våra föräldrar men kanske allra mest till dem i vår hemby. För mina vänner berodde avståndet mellan dem och deras föräldrar enbart på ålderskillnaden medan avståndet mellan mig och mina föräldrar berodde på den bildning som jag fick.
Jag lånade hem en stor bildatlas och pekade ut Skövde i förhållande till vår kurdiska by för min mor. Hon förundrades över att allt detta kunde rymmas på en enda sida i en bok. Samtidigt var det en för stor tanke för henne att alla dessa länder låg i världsdelar, att världsdelarna låg i världen som i sin tur låg i universum. Hon började ställa frågor till mig: Var slutar universum? Hur fungerar en bil? Hur flyter en båt? Hur hittar flygplanen rätt när det inte finns några vägar uppe i luften? Det var ett barns frågor, men det fick mig att känna mig som en lärare.
- Bildning handlar om makten att skriva sin egen historia. När Albert Camus fick nobelpriset i litteratur tackade han två personer, sin mor och sin lärare som gett honom självförtroende och gjort honom värdig att upptäcka världen. Frihet tillhör alltid den på vars språk den formuleras. Vad händer med en människa när hon inte kan uttrycka sig i ord? Självförtroendet minskar och man låter andra tala istället för att tala själv, man avskärmar sig från världen. Men när vi talar, skriver eller läser är världen flexibel. Då råder inte status quo, då står inte världen stilla, då gräver vi fram oss själva. Kommunikation betyder att något blir gemensamt och det blir det genom språket.
En sista avslutade tanke som Mustafa Can skickade med sina intresserade och uppskattande åhörare hem var:
- Hur kan människan fortsätta att vara en människa om hon inte kan klä sina tankar, drömmar och minnen i ord?
Övrigt att notera från Lärarutbildardagen
Under dagen presenterades även Lärarutbildningens nya nämnd, där Kenneth Nordgren har valts till ny dekan. Han tillträdde den 1 juli och kommer att presenteras närmare på Inslaget i höst.
Deltagarna fick höra senaste nytt inför höstterminen, bland annat om förändringar i det allmänna utbildningsområdets kurser. Dessa förändringar är en del i det utvecklingsarbete som skett inom lärarutbildningen det senaste året. Som ett led i att höja kvaliteten i lärarutbildningen har universitetet också satsat medel för kompetensutveckling av adjunkter och lektorer. Denna utbildning har just startat. En grupp sakkunniga studerar just nu lärosätenas återrapportering från utvärderingen. I slutet av augusti kommer universitetskanslern Anders Flodström lämna besked om hur de sakkunniga bedömer resultatet av Karlstads universitets arbete.
Om den nya lärarutbildning finns ännu inget nytt då propositionen beräknas presenteras sent under hösten. Varje lärosäte måste ansöka om att få examensrätt. Karlstads universitet arbetar för att behålla en så stor bredd i inriktningarna som möjligt.