Ulf Olsson, forskare vid Karlstads universitet, har skrivit en avhandling i pedagogik. Hans avhandling visar att sättet att studera och studentens egna förväntningar är viktigare än bakgrunden för att lyckas med en flexibel utbildning.
I universitetsutbildning används allt mer informationsteknik för att erbjuda flexibel utbildning. Flexibel utbildning är en kombination av vanlig campusförlagd utbildning och distansutbildning och i kurserna används internet och lärplattformar.
Gynnas de studievana studenterna i den flexibla utbildningen? Nej, avhandlingens resultat visar att sätt att studera och förväntningar hör till de starkaste faktorerna. Bakgrundsfaktorer som studieförberedande gymnasieutbildning och social bakgrund spelar mindre roll för resultatet. Inte heller ålder eller tidigare högskolestudier har visat sig vara särskilt viktiga faktorer för framgång i denna utbildning. Det innebär att varken den flexibla formen eller teknikanvändningen har varit något större hinder för äldre eller studieovana studenter.
Flexibla utbildningar via internet motiveras ibland med att nya studerandegrupper kan delta genom både en ökad och breddad rekrytering. Studenter från studieovana hem och studenter som har lång resväg till universitetet kan då delta i större omfattning. I den ökande konkurrensen mellan lärosätena, både nationellt och internationellt, blir denna nya flexibla form av utbildning allt viktigare.
För studenten kan flexibel utbildning liknas vid ett smörgåsbord där man kan välja i vilken takt man ska studera och hur mycket man vill samarbeta med andra studenter. Vill man delta i föreläsningar på universitetet gör man det, vill man ta del av föreläsningar via internet så väljer man detta alternativ. Ansvaret för studierna tas därmed alltmer över av studenten själv.
Ulf Olsson har i avhandlingen undersökt och analyserat studieresultat i en ekonomiutbildning vid Växjö universitet. Han har bland annat studerat antagningshandlingar, studenternas arbeten på nätet och deras studieresultat. Vidare har han utfört tre olika enkäter bland studenterna.
Med den statistiska analysen av de data som samlats in visade det sig att 8 av 10 studieresultat kunde förutses. Möjligheten att förutsäga studieresultatet kan dels användas vid antagning men också för att förebygga avhopp. Genom att den studerande lättare själv kan bedöma sina egna möjligheter och anpassa sina studier efter detta kan studieresultatet förbättras. Detta gagnar både student och universitet. Lärosätet kan utnyttja informationen och anpassa sin undervisning så att den passar fler studenter.
- Studiens resultat har betydelse genom att metoder kan utvecklas för att ge bättre möjligheter till de studerande, särskilt de som riskerar att bli avhoppare, menar Ulf Olsson.
