Motion, ålder och personlighet styr stress i arbetslivet

– Ofta talar man om att stress kommer ur situationen vi befinner oss i, säger Sven-Åke Bood, men personligheten påverkar också. Det är en inställning till livet som vi bär med oss och som inte ändrar sig över tid såvida man inte råkar ut för en livskris, går i terapi eller får en ny syn på livet.
Personlighetstyperna utgår från begreppet affektiv personlighet, som handlar om vårt förhållningssätt till världen. Har man positiv affektivitet (PA) är man framåt, entusiastisk och energirik. Har man negativ affektivitet (NA) känner man rädsla, skam, depression och ilska. Detta kan mätas och tidigare forskning har tagit de värdena som tecken på hur man klarar av en stressad situation. Sven-Åke Boods forskning visar nu att det finns fler dimensioner.
– Världen är mer komplicerad än att människan bara är positivt eller negativt affektiv, säger Sven-Åke Bood. Jag tog mättekniken för positiv och negativ affektiv personlighet och lät de mötas som en korsande skala.
Två dimensioner blev därmed fyra. Sven-Åke Bood utgick från att varje människa har ett visst mått av både PA och NA. Han fick då fram fyra grundläggande personlighetstyper. En självförverkligande, en känslomänniska med hög affektivitet, en lågaffektiv personlighet utan känslostormar och en med självdestruktiv läggning. Sven-Åke Bood testade 59 personer, först för deras placering på denna skala och sedan för deras stresstålighet. Den första personlighetstypen hade flest korrekta svar på testerna och motionerade mest. Den andra hade lägst blodtryck. Den tredje hade minst antal korrekta svar och den fjärde hade högst blodtryck. De två sistnämnda grupperna presterade sämst under stress.
– Jag mätte både hur de presterar under stress och hur de rent fysiskt reagerar i form av blodtryck och puls. Jag ville se hur sambandet är mellan hur vi säger att vi mår och hur vi rent faktiskt mår och presterar under stress. Det är inte säkert att objektiva fakta och subjektiva uppfattningar stämmer överens. Psykologi handlar långt ifrån bara om att analysera tankar. Det är lika viktigt att göra tekniska mätningar och att ha utrustning som klarar av det.
Bland annat lät Sven-Åke Bood testpersonerna genomföra ett slags förvillande koordinationstest under tidspress. De fick också en strålkastare riktad mot sig för att simulera mörkerkörning hos bussförare. Deltagarna var 43 män och 16 kvinnor. 14 var sjuksköterskor, 22 bussförare och 23 från andra yrken, för att jämföra med de två huvudgrupperna i studien.
– Det visade sig inte vara några större skillnader mellan grupperna. Jag trodde exempelvis att busschaufförerna skulle reagera annorlunda eftersom de ute i trafiken ofta möter strålkastarljus riktat rätt i ansiktet, men det märktes ingen skillnad mellan grupperna.
Resultaten kan utvecklas vidare och användas för att utveckla instrument som kan mäta stresstålighet och prestation, exempelvis i en anställningssituation.
Handledare för uppsatsen har Torsten Norlander, docent i psykologi, varit. Arbetet ingår i ett större projekt på tema stress som genomförs av ämnet psykologi vid Karlstads universitet.