Karlstads universitet har spelat en viktig roll i ett forskningsprojekt som har undersökt de negativa effekterna av moralisk stress bland intensivvårdssjuksköterskor under pandemin. Forskarna från Karlstads universitet och Region Värmland, tillsammans med forskare från Luleå tekniska universitet och Röda Korsets Högskola, har arbetat för att belysa olika aspekter av intensivvård under denna extraordinära tid och dra lärdomar för att främja en hållbar sjukvård i framtiden.
- Det är viktigt att dra lärdomar av det som varit för att kunna rusta oss för framtida kriser, säger Anna Nordin, lektor inom omvårdnad och projektledare för projektet.
Studiens senaste vetenskapliga artikel framhäver att intensivvårdssjuksköterskor har utsatts för betydande moralisk stress under pandemin. De har ställts inför utmaningar som att vårda svårt sjuka patienter i respirator utan att kunna ha direktkontakt med deras anhöriga. Den långvariga och extraordinära arbetssituationen har lett till sömnsvårigheter, försämrad hälsa och tankar på att byta jobb bland intensivvårdssjuksköterskorna.
I studien ingick 221 intensivvårdssjuksköterskor som arbetade vid 15 olika svenska intensivvårdsavdelningar under pandemin. Resultaten visade att 21 procent av dem hade tankar på att lämna sitt arbete och över fyra procent upplevde symtom på utmattning. Moralisk stress upplevdes främst i situationer där intensivvårdssjuksköterskorna inte kunde ge den vård de var utbildade för eller när de behövde utföra livräddande åtgärder på patienter med små chanser att överleva. Dessutom påverkade bristande organisation och kollegor som kom till intensivvården (det skedde omflyttningar av personal för att möta de ökande behoven av vårdplatser) och inte var intensivvårdsutbildade moralisk stress.
- Att dagligen leda och organisera vården av intensivvårdspatienter utan att veta vilken kompetens den ”inlånade” kollegan hade var en stor stressfaktor. Att ibland vara den enda intensivvårdsutbildade sjuksköterskan på ovanligt många patienter upplevdes som oerhört belastande, säger Angelica Fredholm, forskare på Region Värmland och en av forskarna i projektet.
Forskarna påpekar att ett bra teamarbete och en välorganiserad arbetsmiljö är avgörande för att intensivvårdssjuksköterskor ska trivas på sina arbeten. Under pandemin fick många sjuksköterskor ta på sig extra ansvar genom att vårda fler patienter, handleda studenter och arbeta med nya kollegor.
En annan utmaning som framkom i flera av studierna var svårigheterna att kommunicera med patienter och begränsningen av anhörigas närvaro på intensivvårdsavdelningarna. Intensivvårdssjuksköterskor är väl medvetna om att närstående spelar en avgörande roll för att patienten ska upplevas som en person och för att kunna ge en god omvårdnad.
Forskarna betonar vikten av att dra slutsatser från dessa studier för att främja en hållbar intensivvård- och i förlängningen sjukvård.
