Att en tredjedel av miljöpåverkan kommer från matsektorn är inte helt självklart inom förpackningsbranschen. Helen Williams och Fredrik Wikström, Karlstads universitet, vidgade perspektivet hos världens stora varumärkesägare under en internationell förpackningskonferens i Bryssel.
Som enda inbjudna respresentanter från forskningsvärlden, höll Fredrik Wikström och Helen Williams en presentation på Sustainable Packaging Innovation & Design i Bryssel förra veckan. Stora kedjor som Nestlé, Unilever och Wal-Mart hade samlats för att diskutera arbetet med att minska förpackningarnas miljöpåverkan. Den unika forskning som bedrivs på Karlstads universitet tillsammans med Martin Löfgren och Anders Gustavsson, CTF, pekar ut vita fläckar på kartan inom miljöområdet.
Stora miljövinster
- Det har varit ett stort fokus på förpackningsavfall under nästan 20 år. När det gäller kopplingen till konsumenten och matspill, är det först nu som problemet börjat få uppmärksamhet, säger Helen Williams. Kan forskningen och branschen utveckla förpackningar som minskar matspillet kommer vi att uppnå stora miljövinster.
Helen Williams berättar att deras presentation väckte stort intresse och många frågor. Att få medverka på konferensen var ett bra sätt att nå en del av dem som fattar besluten.
Förpackningarnas roll för att faktiskt minska den totala miljöpåverkan har hamnat i skymundan. Matspillets roll för att faktiskt minska den totala miljöpåverkan är större än man tror.
- Vi vet att det är svårt att verkligen ta till sig frågan, men om man gör en jämförelse så kan man säga att sparar man 5 procent ost i EU så motsvarar det 4 miljoner ton koldioxid. Detta ska ställas mot att sparar man 5 procent ostförpackningar, så sparar man 18 000 ton koldioxid. Ändå är det ostförpackningar som samhället har koncentrerat sig på de senaste två decennierna, säger Fredrik Wikström.
Lagstiftning baserad på helhetsperspektiv
Den lagstiftning som finns inom området idag handlar i stor utrsträckning om hur man ska minska mängden förpackningsavfall. Ett större grepp där beslutsfattare och lagstiftare lyfter blicken och även ser problemet med matspill är en nödvändighet, anser forskarna.
- Inom en snar framtid kommer vi att få ett oerhört tryck på både vattenkonsumtion och matkonsumtion i världen. Tre miljarder människor till, främst i Indien och Kina, kommer att ha ett konsumtionsmönster liknande vårt i västvärlden både när det gäller mat och vatten. Det är nu vi har en möjlighet att göra något genom att titta på hela förpackningskedjan från produktion till funktion och konsument.
Att slänga mat i onödan är att slänga pengar. Det behövs ny kunskap och ny kommunikation om konsekvenserna, för att skapa ett annat förhållningssätt till förpackningar och matspill, betonar forskarna.
- Ta begreppet "bäst före datum", som orsakar att många slänger mat i onödan utan att först smaka. I vissa länder använder man istället "minst hållbar till datum", vilket ger mottagaren helt andra signaler, säger Helen Williams.
Härnäst kommer Fredrik Wikström och Helen Williams tillsammans med forskarna från CTF att studera ett antal familjer för att kartlägga förhållandet mellan förpackningar och matavfall i ett vanligt hushåll. Det är viktigt att hitta nya bra räkneexempel som visar tydliga miljövinster.
