Enligt rapporten Delade meningar - Svenska folkets attityder till digital integritet 2024 - upplever majoriteten av svenskarna ingen kontroll över vad de lämnar för digitala spår på nätet. Samtidigt har oron minskat.
– Behovet av att vara digitaliserade är så stort att det är liten sannolikhet att vi slutar vara digitala, säger Charlotte Bäccman, lektor i psykologi vid Centrum för tjänsteforskning (CTF).
Ett av de resultat som rapporten visar är att andelen som är oroliga för hur deras information samlas in fortsätter att minska. Mellan 2015 och 2020 ökade oron stadigt och nådde sin kulmen 2020 då varannan sa sig vara orolig (49 %). Sedan dess har andelen som är oroliga minskat med nio procentenheter. I år säger sig 40 procent vara oroliga, vilket är den lägsta siffran på sju år. Att allt färre är oroliga beror på en kombination av faktorer – exempelvis att fler skyddar sig mot datainsamling och att vi helt enkelt vant oss vid att information samlas in.
– Män anger att de i högre utsträckning använder sig av teknik för att skydda sig digitalt än kvinnor, säger Charlotte Bäccman. Män använder sig exempelvis av krypterade tjänster och VPN:s. Så detta kan vara en konsekvens av att de oroar sig mer. Kvinnor å andra sidan har varit de som uppger sig använda sig av hälsoappar mest regelbundet och de uppger inte att de är oroliga för att dela med sig av den här typen av data. Så här finns ju en viss könsskillnad. Men frågan är om det är könsberoende eller egentligen handlar om olika åldersgrupper eller olika aktiviteter och alltså olika typer av data. Minskad oro kan också handla om att vi inte orkar oroa oss mer. Vi ger upp och det här kan vara kopplat till den digitala uppgivenheten som tycks vara utbredd och som motsvarar 60 procent av de tillfrågade svenskarna.
Kan du förklara digital uppgivenhet närmare?
– Digital uppgivenhet handlar om att man helt enkelt har gett upp försök att skydda sig på nätet. Det är oroväckande om man tänker sig att den här uppgivenheten förvärras över tid. För över 50 år sedan myntade psykologiprofessorn Martin Seligman begreppet ”inlärd hjälplöshet” - ett fenomen som uppstår när vi upplever att vi inte längre kan förutse och kontrollera vår omgivning.
– Från början var det ett experiment där råttor fick tillgång till två knappar. Den ena gav mat och den andra en elektrisk stöt. Djuren lärde sig snart vilken knapp som gav vilken följd men då bytte försöksledarna knapp. Det visade sig att djuren till slut blev apatiska av att inte kunna förutse vilken knapp som gav vilken respons och det slutade med att de gav upp och svälte sig till döds. På samma sätt reagerar människor som inte kan förutse konsekvenser av sitt beteende. Sedan dess har man kunnat notera att detta är ett fenomen som kan appliceras i många olika situationer där vi upplever att vi tappar kontroll. Vi ger alltså upp när vi inte längre tror att vi kan påverkar våra liv. Ska vi hårdra det här så kan alltså den digitala uppgivenheten leda till att vi slutar försöka skydda våra personuppgifter på nätet. Behovet av att vara digitaliserade är så stort att det är mindre sannolikhet att vi slutar vara digitala.
Undersökningen har för tionde året i rad genomförts av Insight Intelligence i samverkan med CTF, UC, Svensk Handel och Malmö universitet. Resultaten finns sammanfattade i rapporten ”Delade Meningar 2024”.
