Mer forskningsstöd till Karlstads universitet

Projektet Bibeln i teologin och teologin i bibeln är ett samarbete mellan religionsvetenskap och genusvetenskap på Institutionen för samhällsvetenskap vid Karlstads universitet. Cristina Grenholm har en forskartjänst vid Vetenskapsrådet i jämställdhetsforskning med inriktning mot religionsvetenskap. Tjänsten är placerad i forskarmiljön i Karlstad.
– Bibeln är kristendomens grund, men ofta bortser man från att dess texter är mångtydiga och tolkningsmöjligheterna stora, säger Cristina Grenholm. Fundamentalismen är egentligen omöjlig, om man ser till texternas öppenhet och de olika tolkningarnas legitima anspråk på olika typer av förankringar i texten.

Projektet syftar dels till att beskriva processen att tolka bibeln, dels till att visa på okonventionella tolkningsalternativ. Deltagarna hoppas vitalisera livsåskådningsdebatten i Sverige genom att ställa frågor till sådant som tas för givet i vår kultur.
– Teologins bidrag till samhällsdebatten är mindre att ge svar och mer att ge redskap till att fundera över hur de ofrånkomliga frågorna skulle kunna besvaras, säger Cristina Grenholm.

Sören Dalevi, prisbelönt lärare i religionsvetenskap vid Karlstads universitet, kommer att utföra en undersökning om barnbiblar. Cecilia Nahnfeldt, nyutnämnd prost och författare till Karlstads stifts prästmötesavhandling 2001, genomför en studie om kallelsebegreppet. Cristina Grenholm kommer att arbeta med feministteologiska perspektiv på människoblivandet, det som i teologisk tradition kallas inkarnation.

AnnBritt Enochsson, doktor i pedagogik, har fått 723 000 kr från utbildningsvetenskapliga kommittén för projektet Barns Internetsökning i skolan. Det blir en uppföljning av hennes avhandlingsarbete på samma tema.
Avsikten med projektet är att fördjupa kunskapen om hur barn söker på Internet främst i skolarbetet. I grundskolans läroplan och i kursplaner framhålls tydligt vikten av att kunna söka, finna och sammanställa information från olika källor. Genom den nationella satsningen ITiS (IT i skolan), poängteras även värdet av att använda modern informationsteknik i kombination med ett elevaktivt arbetssätt.

Tidigare forskning har oftast visat att pojkar har ett stort intresse för teknik, medan flickor är mer intresserade av vad den används till. En tidigare studie av AnnBritt Enochsson i en fjärdeklass tyder på att dessa resultat kan ha sin grund i pojkars och flickors olika kulturer. Eftersom pojkar oftare lärt sig den tekniska vokabulären dominerar de i diskussionerna och deras kunskaper får större uppmärksamhet, även om kunskaperna i sig inte är större än flickornas. I en förlängning kan detta innebära att pojkar också får större möjlighet att utveckla sina kunskaper på området.
Ett annat spår i projektet är att följa upp resultat om att barn faktiskt funderar över Internets trovärdighet och frågor om källkritik.
– Även här skiljer sig mina resultat från en del tidigare forskning, som menar att barn inte reflekterar speciellt över dessa frågor, säger AnnBritt Enochsson. Detta har troligtvis sin grund i teorier där barns biologiska mognad anses vara en förutsättning för att kunna utveckla förmågor att hantera stora informationsmängder. I detta projekt kommer barns röster att ha huvudrollen. Internetsökningen i skolan sedd ur ett användarperspektiv ger kompletterande kunskap som är av stort värde för den som ska handleda barn i denna verksamhet.

Forskningsanslaget till arbetsvetenskaps professor Jan Ch Karlsson och fil dr Birgitta Eriksson kommer från Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS). Bakgrunden är att de för några år sedan genomförde en undersökning av flexibilitet, arbetsorganisation och arbetsmiljö på den svenska arbetsmarknaden.

– Vi har fått anslaget för att upprepa den studien, så att vi kan se utvecklingen på arbetsmarknaden över tid, säger Jan Ch Karlsson. Det är en internationellt unik undersökning. Ingen annan forskargrupp har tillgång till de data, som vi kommer att ha: representativa uppgifter från såväl anställda som deras arbetsplatser vid två olika tidpunkter med sju års mellanrum; detta är också data som gör det möjligt att generalisera resultatet till hela arbetsmarknaden.
Därigenom kan de besvara frågor kring vad som sker på arbetsmarknaden och konsekvenserna för de anställdas arbetsvillkor och arbetsmiljö. Projektet kan för första gången ge en välgrundad bild av hur utvecklingen på den svenska arbetsmarknaden faktiskt ser ut.
– Det är naturligtvis oerhört hedrande att få anslag från FAS, säger Jan Ch Karlsson. Konkurrensen är mycket hård om den ganska knappa summa, som fonden har att dela ut. Vi är mycket glada för att få den här möjligheten att de närmaste tre åren jobba med frågor som vi tycker är viktiga.