I år förväntas julhandeln omsätta 61 miljarder vilket är en ökning med tre procent enligt Svensk Handel. En del av pengarna läggs på extra matinköp under helgerna. Ett pågående forskningsprojekt vid Karlstads universitet visar att hushåll som har ett miljöintresse slänger mindre mängd mat vilket ger mindre klimatpåverkan.
Produktion och distribution av livsmedel står för cirka 25 procent av klimatpåverkan i världen. Köttproduktion står för en stor påverkan på miljön. Trots det har köttkonsumtionen i Sverige ökat med 60 procent på 20 år.
Klimatsmart julbord
- Det går att påverka klimatet i rätt riktning om man planerar sina inköp bättre och tänker på att inte överkonsumera, säger Helen Williams, forskare på Karlstads universitet, och en av dem som deltar i projektet. Inför julen kan det handla om att köpa rätt mängd och rätt sorts mat, att äta mer vegetariskt och äta kött med måtta. Och kanske ska man ställa sig frågan; är det någon som kommer att äta till exempel syltan på julbordet, eller har vi det med bara med för att det är tradition? Finns inte tid för planering är det bättre att handla färskvaror ofta istället för att storhandla.
Helen Williams har tillsammans med Fredrik Wikström inom Miljö- och Energisystem och Martin Löfgren, Centrum för tjänsteforskning, studerat 30 familjers hantering av mat och matspill. Det är familjer med miljöintresse och som tidigare deltagit i Karlstads kommuns Miljövardagsprojekt. Forskarna har tittat på hur mycket mat familjerna slänger och hur mycket som kan bero på förpackningen. Studien visar så här långt att familjerna med miljöintresse slänger mindre än 10 procent av maten. Detta kan jämföras med en studie från Storbritannien, där familjer med ett "vanligt" konsumtionsmönster slänger 25 procent av maten. Av den mat som slängs i samband med måltid beror nästan hälften på att hushållen lagat för mycket mat. Affärernas säsongsvaror riskerar också att skapa onödigt spill. Det är svårt att sälja varor med tomtar på förpackningen efter jul.
Förpackningar spelar roll
- Vi ser att hushållen generellt sett är nöjda med förpackningarna men att det finns en syn på förpackningen som resursslöseri. 80 procent av hushållen tycker att förpackningarna bör minimeras. I 20 procent av de tillfällen som mat slängs beror det på att förpackningen är svår att tömma. Till denna grupp hör trögflytande produkter som yoghurt, filmjölk, ketchup och majonnäs. Dessa utgör cirka sex procent av det totala matspillet för de undersökta hushållen medan frukt och grönsaker utgör den största mängden spill i studien; nästan hälften.
Under våren 2010 kommer forskarna att komplettera sin studie med kartläggning av 30 "vanliga" svenska hushåll och deras konsumtionsmönster.
