317 gymnasieelever kom till Aula Magna på Karlstads universitet den 24 mars för att lyssna på en storföreläsning om mat, miljö och rättvisa. De fick höra om vad man ska tänka på om man vill vara en klimatsmart och solidarisk matkonsument. Det som vid första tanken kan verka rätt är kanske fel.
Sambanden mellan våra livsmedel och deras miljöpåverkan får allt större uppmärksamhet. Allt fler frågar sig också om man kan hjälpa utsatta människor i fattiga länder genom att välja rätt sorts mat.
-Kan man äta "klimatsmart"?
-Spelar det någon roll om jag väljer "rättvisemärkt" eller ej?
-Är det viktigt att välja det som är "närodlat"?
-Maten som kastas - hur mycket belastar den miljön?
-Kan smartare förpackningar hjälpa till att skona miljön?
Till Aula Magna på Karlstads universitet kom 317 gymnasieelever för att lyssna och ställa frågor om mat, miljö och rättvisa. Föreläsare var Fredrik Holm, miljövetenskap, och Helen Williams, miljö- och energisystem, vid Karlstads universitet.
Hur mycket energi kräver maten innan den hamnar på bordet?
- Det är viktigt att tänka på vad man själv gör i dessa sammanhang, energiinsatsen för att producera 1 kilo mat kan variera mellan 0,5 kilowattimme och 100 kilowattimmar, säger Fredrik Holm. Men om du väljer ett livsmedel som producerats med en väldigt låg energiinsats och sedan har tagit bilen till och från ett köpcentrum så kanske energiåtgången från produktion till konsumtion har fördubblats för din mat. Frågan är hur klimatsmart du är då.
De livsmedel som kräver störst energiåtgång för produktion inklusive transporter är kött och grönsaker och frukter som transporteras med flyg. De livsmedel som kräver väldigt lite energiåtgång är närproducerade grönsaker och rotfrukter. Det är däremot inte så enkelt att närproducerat alltid är klimatsmartast. Svenska tomater kräver betydligt mera energi att producera än holländska även inräknat transporter och förklaringen är kallt klimat och växthus.
Hur mycket mat slängs bort?
- Det går att påverka klimatet genom att tänka på att inte överkonsumera, säger Helen Williams. Undvik att lockas till att köpa för mycket även om den stora förpackningen kostar mindre per kilo. Hur stor är vinsten om du slänger hälften? Då är både du och miljön förlorare. Det finns ju även en etisk dimension i denna fråga, är det rimligt att överkonsumera medan stora delar av världens befolkning har brist på mat?
Ytterligare en dimension av de val vi gör som konsumenter är märkningen av olika livsmedel. Rättvisemärkt borgar för bättre arbetsförhållanden för de som producerar maten och ekologiskt borgar för att maten producerats utan bekämpningsmedel och konstgödning. Särskilt banan- och kaffeodlingar är exempel på produktion där man har dåliga arbetsvillkor och använder mycket miljögifter.
Föreläsningen avslutades med att gymnasieeleverna fick några goda råd med sig för att kunna bli klimatsmartare samt en förhoppning om att återse dem som studenter på Karlstads universitet.
