Kvinnligt företagande på den värmländska landsbygden har under det senaste decenniet ökat. Detta trots ett till synes ogynnsamt företagsklimat. Gunilla Lönnbring har studerat detta fenomen närmare.
Små företag är ett tydligt inslag på den värmländska landsbygden, trots att landsorterna ofta saknar många av de traditionellt gynnsamma förhållandena för ett framgångsrikt företagande, som till exempel goda kommunikationer, en tydlig marknad och närhet till lämplig och flexibel arbetskraft. Inte minst kvinnors företagande på landsbygden kan förefalla vara en verksamhet mot alla odds. Ändå har andelen kvinnliga företagare ökat. Idag är cirka 25 procent av alla nyföretagare i Värmland kvinnor.
Gunilla Lönnbring, doktorand i sociologi inom forskargruppen Turism och Fritid vid Karlstads universitet, har studerat vilka drivkrafter som ligger bakom denna utveckling. Undersökningen baseras på intervjuer med kvinnliga företagare i Arvika, Sunne och Munkfors kommuner. Resultaten presenteras i doktorsavhandlingen ”Självständighetens former – kvinnoföretagande på värmländsk landsbygd”.
Gunilla Lönnbring menar att en storstadsnorm präglar det mesta som handlar om svensk landsbygd. Landsbygden betraktas antingen som problematisk eller idyllisk. Här förekommer emellertid ett alldeles vanligt liv med människor som arbetar, studerar, tar hand om sina barn och sköter sina bostäder.
– Det som karaktäriserar landsbygden är dess tradition av självständighet. Det gäller att reda sig själv och ta ansvar för sin egen försörjning, berättar Gunilla Lönnbring.
Hon har bland annat studerat hur denna självständighetens tradition samspelar med kvinnligt företagande. Studien visar att detta företagande är mycket mångfacetterat. En del kvinnor sätter familjen i fokus och ser företagandet som en möjlighet att kunna arbeta hemifrån. För andra handlar det mer om utmaningen att förverkliga nya idéer. Det finns de som sätter oberoende och kontroll i första hand och andra som snarare värdesätter möjligheten att få ägna sig åt ett intresse eller utveckla sig själva.
– Denna mångfald av drivkrafter är viktig att känna till för att man effektivt ska kunna stödja kvinnligt företagande, menar Gunilla Lönnbring.
Studien visar också att de flesta kvinnliga företagare på landsbygden har flera gemensamma kännetecken. Det handlar oftast om kvinnor som arbetar mycket och som är glada och stolta över sitt företagande. De flesta har inga ambitioner att göra stora pengar. Verksamheten handlar snarare om att förverkliga idéer och vara sin egen arbetsgivare. De intervjuade kvinnorna talar även om den frihet som eget företagande innebär. För många är det otänkbart att återvända till ett vanligt arbete.
– Jag tror att det ökande kvinnliga företagandet kan förändra landsbygdens traditionella mönster med en ny sorts självständighet och en ny livsstil. Syftet med studien har varit att synliggöra kvinnligt företagande och landsbygd. Jag hoppas kunna bidra till att synen på landsbygden förändras, att det vare sig handlar om en tragisk utdöingsbygd eller en idyll, säger Gunilla Lönnbring.
Disputationen äger rum fredagen den 6 juni kl 13.15 i Andersalen (11D 121), Karlstads universitet.
