Xin Liu, lektor i genusvetenskap vid Karlstads universitet, får sin forskning finansierad av Geomedia. Resultatet ska bli boken ”Making Air Smart: The Sociotechnical Imaginaries of Atmospheric Data”
Xin Liu, på vilket sätt är detta projekt kopplat till Geomedia?
- Det undersöker produktionen, föreställningarna, upplevelserna och konsekvenserna av atmosfäriska data - vilket inkluderar miljödata såsom luftkvalitetsindex, fjärravläsningsdata från skog och radarskanning av atmosfären. Det är kopplat till Geomedia genom sitt fokus på de digitala mediernas inverkan på vår förståelse och upplevelse av miljön.
Ditt projekt valdes ut bland flera sökande – varför tror du att valet föll på ditt projekt?
- Jag tror att det finns en stark koppling mellan detta projekt och den pågående forskningen vid Geomedia. Centrala teman i mitt projekt, särskilt praktikerna för smartifiering och den digitalt förmedlade kunskapen och föreställningarna om luften, är fascinerande forskningsområden. Jag är särskilt intresserad av att utforska hur luften, vars flyktighet framkallar de mest fängslande sociotekniska och kulturella föreställningarna, kan ses som en finansiell tillgång och forma miljöpolitiken.
- Dessutom kan projektet göra ett meningsfullt bidrag till vetenskaps- och teknikstudier genom att undersöka både processerna genom vilka atmosfäriska data produceras och de olika sätt som sådan data används, förhandlas och tolkas på. Analysen av dessa processer bidrar till att överbrygga klyftan mellan globala och lokala aspekter av miljödata och miljöstyrning.
Kan du exemplifiera atmosfäriska data?
- En av fallstudierna i projektet handlar om produktionen och användningen av luftkvalitetsindex (AQI) som bedömer luftkvalitetsnivåer från bra till farlig. Det är baserat på mätningar av luftföroreningar - inklusive partikelmateria, ozon, kolmonoxid-utsläpp, svaveldioxid och kvävedioxid. Kina inkluderade mätningen av PM2.5, som är en av de mest skadliga luftföroreningarna, i de nationella omgivande luftkvalitetsstandarderna 2012. Som jag har visat i mina studier om föreställningen om smoggens folk (Liu 2019) och näshår (Liu 2019), påverkade den nya kunskapen om PM2.5 och den kontrovers som omger AQI den kinesiska miljöpolitiken och hur luften kom att förstås, föreställas och andas.
Hur kommer ditt Geomedia-finansierade projekt att genomföras?
- Projektet analyserar text-, visuellt- och etnografiskt material som redan har samlats in. Under höstterminen kommer jag att skriva två provkapitel och ett bokförslag.
Vilka förväntningar har du på det här arbetet?
- Projektet hämtar inspiration från och sammanför ett brett spektrum av tillvägagångssätt i förhållande till digitalisering, smartifiering och atmosfär, bland annat från kritiska datastudier, feministiska vetenskaps- och teknikstudier, forskning om digitala medier, miljömedieforskning och kulturstudier. Genom att använda socioteknisk föreställning som ett övergripande ramverk ger projektet insikter i hur olika former av atmosfäriska data produceras; hur de konfigurerar mänskliga-digitala-miljömässiga relationer på nya sätt och hur de påverkar sociala, politiska och ekonomiska praktiker inför klimatförändringar och miljöförstöring.
Är detta ny forskning - finns det en forskningslucka att fylla här?
- Även om det finns en framväxande mängd tvärvetenskaplig forskning om luftföroreningar och produktionen och tillämpningen av atmosfäriska data, finns det fortfarande en lucka - både empiriskt och metodologiskt - mellan analysen av den politiska ekonomin för atmosfäriska data och dess sociala, kulturella och förkroppsligande dimensioner. Projektet fyller den luckan genom att använda ”socioteknisk föreställning” som ett övergripande ramverk för att analysera en bred uppsättning visuella, textuella och etnografiska material.
