Ljus arbetsmarknad för högskoleingenjörer
2009-03-05Bristen på högskoleingenjörer, förskollärare och tandläkare kommer att bli ännu större inom de närmsta åren. Däremot väntas det bli ett överskott på jurister och ekonomer. Det visar en ny arbetsmarknadsrapport från Högskoleverket.
Högskoleverket har tittat på hur arbetsmarknaden kommer att se ut när de som börjar studera i höst blir klara med sina utbildningar, det vill säga om ungefär fyra år.
Högskoleingenjör bristvara
Högskoleingenjörer kommer att efterfrågas stort då bristen beräknas att bli ännu större inom några år. Tandläkare är en annan stor bristgrupp. Trots att tandläkarutbildningen har utökats behövs 60 procent fler platser för att täcka de framtida rekryteringsbehoven. Förskollärare, receptarier och biomedicinska analytiker behövs också fler av på arbetsmarknaden. Det kommer också att behövas fler speciallärare och specialpedagoger samt grundskollärare för skolans första år.
Svårare för jurister och ekonomer
För jurister har det tidigare varit balans på arbetsmarknaden, men nu pekar prognoserna mot en risk för överskott. Ekonomutbildningen är en av de största högskoleutbildningarna och kommer att fortsätta att öka under flera år framöver. Men efterfrågan på utbildade ekonomer kommer inte att öka i samma takt, vilket innebär en risk för fortsatt överskott. Exempel på andra grupper där det utbildas fler än det finns behov för är socionomer, apotekare och systemvetare.
Målet med prognoserna är att minska risken för obalans på arbetsmarknaden. Det gäller särskilt specifika kompetenser som är svåra att ersätta, som till exempel läkare, tandläkare eller andra yrken som kräver legitimation.
Viktigt att titta framåt
Arbetsmarknadsprognoser utgår nästan alltid från dagsläget och är därmed inte särskilt långsiktiga. Även studenter fokuserar alltför ofta på dagens arbetsmarknad när de ska välja utbildning.
- Det händer lätt att man utgår från det aktuella läget på arbetsmarknaden. Men om vi gör det idag skulle den bilden bli ganska dyster eftersom det just nu är en orolig arbetsmarknad med många varsel. Vi tittar i stället några år framåt så att prognoserna blir mer långsiktiga, säger Torbjörn Lindqvist, utredare på Högskoleverket.