Merparten av all skönlitteratur som skrivits glöms bort. Endast ett fåtal verk och författarskap får evigt liv. Vad beror det på? Vad är det som alstrar och hämmar litterärt värde? Detta är frågor som Anna Forssberg och Anna Linzie forskar på.
Anna Forssberg är docent i litteraturvetenskap och Anna Linzie är lektor i engelska vid Karlstads universitet. Båda är knutna till den kulturvetenskapliga forskargruppen Kufo där de sedan 2020 bedriver forskning tillsammans.
– Syftet med vår forskning är att utforska litteraturhistoriska skeenden under 1900-talet genom komparativa undersökningar av hur litteratur värderats i Sverige och USA, säger Anna Linzie. Vi tittar på hur och varför litterärt värde har fluktuerat och till sist i princip sinat för åtta författare som varit prisbelönta. Dessa författare inkluderar: Marika Stiernstedt, Sigfrid Siwertz, Emilia Fogelklou, Gustaf Hellström, Zona Gale, Julia Peterkin, Ellen Glasgow och Marjorie Rawlings.
Genom jämförande fallstudier av svensk-amerikanska ”författarpar” hoppas forskarna kunna besvara vilka värderelaterade handlingar och händelser som kan urskiljas som påverkat författarskapens livscykler, vilka gemensamma drag som kan skönjas i värderingsprocesserna i svenskt respektive amerikansk kontext och vilka kulturellt specifika värderingsaspekter som blir synliga genom jämförande textnära läsningar ur ett litteraturhistoriskt perspektiv.
Resultat från två fallstudier har publicerats; “Vilda pojkar, värde och varaktighet. Litterärt värde och värdering i fallen Sigfrid Siwertz Mälarpirater och Marjorie Rawlings The Yearling” i Tidskrift för Litteraturvetenskap och “’An age that is slipping out and an age that is hastening in’: Värdet av skönlitterär sociologisk analys i Gustaf Hellströms Snörmakare Lekholm får en idé och Ellen Glasgows In This Our Life” publicerad i Samlaren.
Självframställning och jaget i fokus
Nu står självframställning i fokus och i arbetet med en kommande bok jämför forskarna Gustaf Hellströms självbiografiska romansvit i sju delar om Stellan Petreus (1921–1952) med Ellen Glasgows självbiografi The Woman Within (1954) och samling av kritiska paratexter A Certain Measure (1943).
– Självframställning säljer i stora mängder och har stort värde i dag, säger Anna Forssberg. Vi är intresserade av äldre självbiografier och vad man kan lära från dessa och ta med in i vår nutid. De blir ett fönster mot en viss tid och dess litteraturhistoria och historia.
Vad hoppas ni att er forskning ska bidra med?
– Forskningens mest betydande vetenskapliga bidrag blir ny kunskap om värderingen av mer eller mindre bortglömda svenska och amerikanska författarskap, ny kunskap om kulturell specificitet i värdefrågor samt ny kunskap om litteraturhistoriska skeenden bortom gängse periodisering, säger Anna Linzie. Vårt samarbete är otroligt produktivt och det är en stor lycka att få arbeta tillsammans – vi samskriver och jobbar så bra ihop!
Vill gå i bräschen för en tredje forskningsvåg inom fältet
Den 18–19 april arrangerar forskarna ett forskningssymposium på Karlstads universitet på temat litterära värden där pågående forskning inom området presenteras och diskuteras med forskare från hela landet.
– Det har inte alltid varit lätt att diskutera litterärt värde, säger Anna Forssberg. Litterärt värde och värderingar etablerades som forskningsfält i Sverige i början av 2000-talet. 2014 kom en ny intressevåg där forskningsfältet återigen växte och nu har vi bjudit in intresserade forskare för att ta steget in i en tredje våg och föra forskningen framåt.
