I takt med att konsumtionen ökar, växer förpackningsberget. På Karlstads universitet bedrivs forskning för att få fram mer miljövänliga förpackningar. Komponenterna som används är bland annat potatisstärkelse och lera.
-Kemiskt modifierad stärkelse från till exempel potatis kan lätt användas som en vattenbaserad beläggning på pappers- och kartongmaterial. I vår studie har vi visat att skyddet mot fukt förbättras kraftigt när vi blandar in ett naturligt material, lera. Leran förhindrar eller fördröjer helt enkelt att fukt tränger igenom. Inom projektet har vi kommit fram till en kombination av stärkelse och lera som har visat sig ge mycket lovande resultat hos bestruket pappersmaterial, säger Caisa Andersson.
Filosofie doktor Caisa Andersson och professor Lars Järnström vid Fakulteten för teknik-och naturvetenskap forskar kring förnyelsebara förpackningsmaterial. Det finns även en tredje innovatör inblandad i projektet, professor Chris Breen från Sheffield Hallam University i Storbritannien.
Förpackningar av papper och kartong behöver en skyddsbarriär som förstärkning för att skydda produkten, såväl som den omgivande miljön, från läckage av fukt, syrgas och fett. Eftersom konsumtionen ökar i samhället blir det allt viktigare ur miljösynpunkt att hitta ersättningsmaterial för de plastfilmer som dominerar marknaden idag. Förnyelsebara råvaror med potatisstärkelse som bas har stor potential att med hjälp av nanoteknik utvecklas till barriärmaterial som svarar mot marknadens krav.
Det är flera faktorer som talar för att det är möjligt att använda det förnyelsebara materialet istället för de petroleumbaserade plastmaterial som förpackningsindustrin använder idag.
-Det faktum att det är god tillgång på råvara och att det är möjligt att ha en storskalig produktion är viktiga faktorer. Materialet har även fördelar ur återvinningssynpunkt genom en förenklad hantering av returfiber. De ingående komponenterna är även mindre utsatta för förändringar i råvarupriset jämfört med petroleumbaserade kemikalier, säger Caisa Andersson.
Tidigare under året lämnades en ansökan in till Innovationsbron och den har resulterat i att medel för kommersialisering av forskningsresultaten har beviljats.
-Vi har använt oss av den SpinOff-process som finns framtagen av Inova i samarbete med några av klustren i Värmland. När idéerna kommersialiseras kan nyttan göras tydlig för hela samhället, säger Patrik Bångerius som jobbar med innovationsstöd på Karlstads universitet. Pengarna från Innovationsbron kommer bland annat att gå till patentansökningar för att skydda uppfinningen.
Läs mer om SpinOff på Inova.
