Under våren har jag haft förmånen att arbeta med en nationell utvärdering för Universitetskanslersämbetet, där fokus har legat på högskolors samverkan med det omgivande samhället. Genom att analysera självvärderingar från 37 lärosäten har jag fått bekräftelse på att samverkan är ett kraftfullt verktyg.
Akademin bär en vision om att skapa värde och bidra till en positiv samhällsomvandling. Denna vision är i linje med högskoleförordningen från 2021, som slår fast att ”i högskolornas uppgift ska det ingå att samverka med det omgivande samhället för ömsesidigt utbyte och verka för att den kunskap och kompetens som finns vid högskolan kommer samhället till nytta.” Men i vardagen behöver inte allt vi gör ha omedelbar samhällsrelevans eller en direkt koppling till externa aktörer. Vägen från ny kunskap till praktisk tillämpning är ofta lång och mödosam, och vi kan aldrig förutse exakt vilka delar av vår verksamhet som kommer att bli betydelsefulla för samhället. Behov förändras ständigt, vilket gör styrning och prioritering till en utmaning.
För att skapa verklig förändring krävs genomtänkta strategier och tydliga mål för samverkan. En övergripande analys av 37 lärosätesvärderingar har bekräftat bilden att samverkan är ett kraftfullt verktyg för att stärka svensk forskning och utbildning. Målen handlar i hög grad om att använda samverkan som hävstång för att höja kvaliteten i lärosätenas egna verksamheter.
Vid vårt lärosäte betonar vi vikten av ett integrerat samverkansarbete. Vi kan stolt lyfta fram flera exempel på hur samverkan har integrerats och resulterat i forskning och utbildning av högsta kvalitet. Ett framstående exempel är vårt samarbete med Region Värmland inom "smart specialisering," vilket har fått internationell uppmärksamhet som ett effektivt sätt att möta samhällsutmaningar genom riktad forskning. Andra goda exempel som utvärderingen lyfter fram är när våra utbildningar på olika sätt knyter an till en arbetsmarknad, och när vi integrerar praktiska moment i våra program. Våra skräddarsydda uppdragsutbildningar, som möter specifika behov hos externa aktörer, är ytterligare ett sätt för oss att skapa värde och driva förändring. Dessa exempel visar att ömsesidigt utbyte vid vårt lärosäte både bidrar till samhällsnytta och akademisk förnyelse.
Karlstads universitet, liksom andra i Sverige, ligger sannolikt långt framme i en internationell jämförelse. Sverige är det enda nordiska land som på senare tid har markerat samverkans ökade betydelse genom att ändra högskolelagen. Vi har också tydligt betonat att samverkan är en ömsesidig process och utvecklat metoder och strategier för samverkan. Enligt utvärderingen har dessa initiativ lett till ett mer medvetet samverkansarbete vid svenska lärosäten.
Samverkansarbetet i högre utbildning och forskning imponerar. Men för att fullt ut utnyttja dess potential behöver vi ett större engagemang från omvärlden som kan möta våra höga ambitioner. En konkret åtgärd är att aktivt bjuda in externa parter för att ytterligare stärka kopplingen mellan samverkan, utbildning och forskning. Andra åtgärder är att utveckla rollbeskrivningar i syfte att tydliggöra förväntningarna på respektive part. Ett sådant arbete bör involvera alla parter i samarbetet.
Om vi kan ta ytterligare ett steg och fördjupa arbetet tillsammans, kan vi skapa en förändring som inte bara stärker akademin, utan också gynnar hela samhället.
