Under året har en utredning, som leds av Peter Honeth – tidigare statssekreterare vid utbildningsdepartementet – arbetat på regeringens uppdrag för att ta fram en rad förslag i syfte att förbättra lärarutbildningen. En kartläggning av hur man kan stärka stödet till landets så kallade STEM-utbildningar (matematik, teknik och naturvetenskap) har också genomförts och ska avrapporteras i slutet av året.
Målet med utredningen om lärarutbildningen är att fler elever på grund- och gymnasieskolan ska ta sig igenom skolan och att det sker med goda kunskaper. Utredarna har besökt ett urval av lärosäten med lärarutbildning, däribland Karlstads universitet där vi medverkade i en intervjuomgång i slutet av våren. Ett intervjutema handlade om vikten av handfasta kunskaper och vad lärare bör kunna för att lära unga att läsa, skriva och räkna. Ett annat tema rörde i vilken utsträckning lärarutbildning med olika inriktning kan ske i nära samarbete med andra lärosäten för att nyttja gemensamma resurser och undvika överetablering. Men den kanske viktigaste frågan som behandlades var en höjning av antagningskraven till lärarutbildningen, både vad gäller förkunskaper och lämplighet.
Den 28 november kommer utredarna att presentera sitt betänkande och under sommaren har man gått ut med att man kommer att föreslå krav på betyg C i svenska för att antas till grundlärar- och ämneslärarutbildning. Nationellt kommer detta förslag att få stora konsekvenser när det kommer till antalet utexaminerade lärare och sannolikt resulterar det i en lärarbrist på kort sikt. Samtidigt menar utredarna att det inte kommer att bli så allvarligt till följd av ökad genomströmning och högre kvalitet, vilket på sikt förväntas leda till en mera attraktiv utbildning. Det sker också i en tid då man förväntar sig mindre barnkullar som går igenom skolans olika stadier. En högst rimlig fråga är då förstås vad detta får för betydelse för Karlstads universitet?
Lärarutbildningen har redan tagit fram avtal om fördjupade samarbeten med Göteborgs universitet, Högskolan i Väst, Chalmers och Högskolan i Jönköping för att samordna resurser. Man har också räknat på effekten av förslaget på ökade antagningskrav. Om så sker kan vi räkna med en påtaglig minskning av antalet sökande till traditionella vägar in i lärarutbildningen. Samtidigt har vi goda möjligheter att utveckla alternativa vägar till lärarutbildning som KPU och arbetsintegrerat lärande. Vi ska också anmäla intresse för och utveckla ett bra erbjudande för den vidareutbildning som kommer att ingå i det tänkta meriteringssystemet för befintliga lärare.
Här menar jag att det är viktigt att vi betraktar en sådan utmaning som universitetsövergripande och att vi inte förväntar oss att lärarutbildningen ska komma med alla lösningar. Istället handlar det också om att se situationen som en förändrad spelplan som ger utrymme dels för att en del andra utbildningar kan växa – vilket höstens goda antagningssiffror för flera av våra ingenjörsutbildningar borgar för. Dels kan man tänka sig att det kan finnas utrymme för utveckling av nya spännande utbildningar, gärna med kombinationer av ämnesområden. Detta har vi tagit upp i utbildningsstrategiska gruppen. I gruppen finns våra prodekaner som har fokus på utbildningsfrågor. Under hösten tar de med sig frågan till fakulteter och lärarutbildning om hur vi kan utveckla vår utbildning på en delvis ny spelplan och i december kommer fakultetsdialogerna med rektor att behandla dessa idéer.
