Björn Åstrand, dekan för lärarutbildningen vid Karlstads universitet, ingår i den skolkommission som regeringen presenterade idag.
- Det är både roligt och hedersamt att få vara med och forma framtidens skola. Jag ser det som högskolesektorns främsta uppgift i samtiden att bidra till skolans utveckling genom forskning och utbildning av förskollärare och lärare. Att få ingå i en skolkommission känns mycket ansvarsfullt.
Idag presenterade regeringen en skolkommission som ska ta ett helhetsgrepp om de utmaningar skolan har. Ambitionen är att åstadkomma ett mer likvärdig, sammanhållet och långsiktigt skolsystem samt att utveckla lärandet. Enligt kommissionens ordförande, Anna Ekström, generaldirektör för Skolverket, är det tre centrala problem som måste hanteras: att skillnaden mellan skolor idag är för stor, att elevers resultat sjunker och att Sverige står inför en besvärande lärarbrist.
Björn Åstrand som tidigare bistått regeringen med expertkunskaper, bland annat i den utredning som la grunden för lärarutbildningsreformen från 2011, ser fram emot ett nytt regeringsuppdrag.
- Att tillsätta en skolkommission som får ta ett helhetsgrepp om skolans framtid är ett stort steg framåt. Utbildning är ett av våra största gemensamma projekt i samhället och på flera plan är vi alla beroende av hur skolan fungerar. Jag tror att vi får ompröva en rad antaganden som vi idag betraktar som sanningar – och försöka hitta nya lösningar. En utmaning ligger i att å ena sidan ta del av alla de forskningsrön som finns och å andra sidan förstå hur de är kontextuellt beroende. Alltför ofta har man försökt flytta en framgångsrik modell från ett sammanhang till ett annat, vanligen utan att lyckas, just för att man inte insett skillnader mellan olika utbildningskulturer och andra villkor av betydelse.
Samsyn om skolan behövs
Senast en skolkommission tillsattes var 1946. Det gjordes mot bakgrund av de två världskrigen och syftade till att utveckla en skola för framtiden. Kommissionen kom fram till att det splittrade skolsystem som då rådde inte fungerade bra, varken för enskilda eller för samhället i stort, och föreslog en sammanhållen skola för ett demokratiskt samhälle. Efter två decennier av debatt och storskaliga försök kom till slut grundskolan som skulle vara likvärdig för alla och där alla skulle ha likvärdiga chanser att lyckas.
- I princip tycker jag man tänkte ganska rätt när man utvecklade grundskolan. Den skulle kvalificera elever till både arbetsliv och ett liv som aktiv medborgare i en demokrati. Grundskolan skulle också respektera de enskilda individernas olikhet och stödja deras individuella utveckling till unika personer. Frågan nu är väl om målen är desamma och i så fall hur skolsystemet bör se ut för att nå dit.
- Nu hoppas jag att vi ska lyckas belysa samhällets utmaningar för skolan, lärandet och framtiden ur en rad synvinklar och bidra till nya kloka beslut. Skolan kommer alltid att vara en politiskt brännande fråga, men det vore också önskvärt om vi kunde etablera en samsyn kring några grundläggande villkor och sedan sätta in resurser som säkrar en positiv utveckling, säger Björn Åstrand.
Mer information
Skolkommissionen ska rapportera sitt arbete i början av 2017. Översynen gäller hela skolsystemet, från förskola till gymnasium. Läs mer i regeringens pressmeddelande.
