Lärarna är engelskans styrka

HSV:s utvärdering måste vara rena nöjesläsningen för studierektor Elisabeth Wennö och hennes kollegor på engelskan. Den kanske allvarligaste kritiken, den om brist på engelsk litteraturhistoria i grundutbildningen, visar sig bygga på ett missförstånd. Visst får studenterna en genomgång av litteraturhistoria, konstaterar hon.

- Våra lärare är fantastiskt duktiga på undervisning. De diskuterar och utvecklar föreläsningar och kursinnehåll hela tiden. Vi har breddat litteraturvalet till texter från hela den engelskspråkiga världen, inte bara engelsk eller amerikansk litteratur.

Lärarna har vidgat textbegreppet och nu ingår även film, reklamtexter och annat som kanske inte förekom tidigare. De är också pigga på att plocka in uppgifter där studenterna använder internet och drar sig inte för att köra en presentation med hjälp av powerpoint.

Men viktigast är kanske ändå deras pedagogiska förmåga. Studenterna har mycket varierande kunskapsnivå när de börjar läsa engelska på universitetet. Många har bristande förkunskaper.
- Många studenter vet inte vad subjekt och predikat är. De saknar kunskap om grundläggande grammatik och grammatiska termer. Det är en mycket heterogen grupp av studenter och det kräver mycket av lärarna. De behöver stimulera de duktiga och samtidigt stötta de andra.

Stödundervisning i grammatik har införts och lärarna ger studenterna många inlämningsuppgifter. Det ger studenterna goda möjligheter att träna skrivandet, samtidigt som lärarna kan följa deras utveckling.

Karlstads universitet fick beröm av HSV för sitt sätt att lägga upp undervisningen på C-nivå. För att träna språkfärdigheten får studenterna inte bara skriva en uppsats, utan parallellt med den även skriva populärvetenskapliga artiklar, förbereda en konferens och genomföra densamma, hela tiden arbetar de med diskussioner, respons och granskning inom studentgruppen.

Till skillnad från de andra språken har engelska inte några svårigheter att få studenter till kurserna. Men söktrycket har gått ner, dramatiskt. Och det är en trend som Karlstad delar med resten av landet.
- Jag tror att det delvis kan bero på dåliga villkor för studiemedel. Studenterna törs inte "nöjesläsa" ett ämne eftersom det är så hårda återbetalningskrav. De som ändå läser språk har inte råd att läsa mer än 20 poäng, även om de skulle vilja fortsätta, säger Elisabeth Wennö bekymrat.

På sikt kan trenden leda till sämre språkkunskaper, även inom engelska - det främmande språk som vi svenskar brukar berömma oss om att kunna.