Ett uppdrag för svenskämnet i gymnasieskolan är att utveckla och stärka den kulturella identiteten hos eleverna. Christina Olin-Scheller, forskare i litteraturvetenskap vid Karlstads universitet, har undersökt hur skolan lyckats. Resultaten visar att lärare och elever lever i helt olika textvärldar. Därför har lärarna svårt att lyckas med uppdraget.
Lärarna använder sig mest av traditionella texter i sin undervisning, medan eleverna helst väljer helt andra typer av texter såsom TV, film och dataspel. De har också helt olika förväntningar på mötet med fiktionstexter. Det gör att eleverna inte upplever undervisningen som meningsfull.
Att just svenskämnet har uppdraget att ”utveckla och stärka den kulturella identiteten” hos eleverna beror på att människor formar mycket av sin identitet genom att läsa och skriva. Texterna förmedlar berättelser. Som text räknas idag, förutom litteratur, även andra medier som film, TV, TV-spel och datorspel.
-Att berätta historier har alltid varit livsviktigt för människan. Det är genom berättelser vi formas till människor och lär oss att leva. De hjälper oss att få sammanhang och struktur och förstå vilka normer och värderingar som är de rådande. Berättelser och fiktion är lika viktigt idag som för tvåtusen år sedan, säger Christina Olin-Scheller.
Hon har i sin avhandling, "Mellan Dante och Big Brother. En studie om gymnasieelevers textvärldar." undersökt gymnasieelevers läsande utifrån de texter de läser på fritiden kontra de texter som lärarna använder i svenskundervisningen. Undersökningen visar att lärarna, trots höga ambitioner, inte har möjlighet att utföra uppdraget. Det är sällan de använder sig av andra texter än de rent litterära. De förstår inte heller elevernas förväntningar, förkunskaper och lässtrategier.
-Det här gör det svårt för lärare att studera texter tillsammans med eleverna utifrån en gemensam utgångspunkt. Det gör också att eleverna i gymnasieskolan inte får tillräckligt stöd i att utveckla kunskaper i att läsa, tolka och kritiskt förhålla sig till texter av olika slag. Ett mål med svenskundervisningen borde vara just det, menar Christina Olin-Scheller.
- En väg skulle kunna vara att inte dra gränser mellan litteratur och andra media utan att ha ett annat angreppssätt. Lärarna skulle kunna ställa frågor som: Vilka värden har dokusåpor som Big Brother och Farmen för eleverna? Vilka frågor tas på olika sätt upp där? Vilka berättelser berättas och på vilket sätt? För eleverna är dokusåpor, filmer, datorspel och romaner, som Liza Marklunds Gömda, berättelser att samlas runt och något att förhålla sig till. De kan använda dem som gemensamma referensramar för det viktiga identitetsskapandet. Inte minst könstillhörighet. Undersökningen visar också att det är stor skillnad på flickors och pojkars sätt att förhålla sig till fiktionstexter. Livsfrågorna gestaltas idag i multimedierna liksom de sedan mycket länge gestaltats i litteraturen. Bara i andra, nyare former. Och detta måste lärarna få möjlighet att utgå ifrån.
- Jag hoppas att det blir en diskussion om det här både i skolan och inom lärarutbildningen. Lärare måste ges möjlighet och förutsättningar att anpassa sin undervisning till dagens verklighet, säger Christina Olin-Scheller.
-Under många år har skolorna underlåtit att satsa på fortbildning av lärarna, vilket gör att redskapen för att möta elevernas textvärldar saknas.
Christina Olin-Scheller disputerar fredag den 16 februari vid Karlstads universitet
med avhandlingen "Mellan Dante och Big Brother. En studie om gymnasieelevers textvärldar" i ämnet litteraturvetenskap.
