Kvalitet och mångfald två ledord för Den Öppna Högskolan

Det gäller att väcka intresse för högskolestudier hos människor som tidigare inte tänkt läsa vidare. Universitetet måste också öppna sina dörrar för personer som kräver individuell anpassning av allt från lokaler till hur undervisningen bedrivs.
Det var grundbudskapet i den nationella konferensen om Den Öppna Högskolan, som arrangerades vid Karlstads universitet den 16 och 17 april.

De två dagarna bjöd på ett digert program som berörde såväl mångfald och en breddad rekrytering till högskolestudier, som ny lagstiftning kring diskrimineringsfrågor. Rektor Christina Ullenius hälsade drygt hundratalet deltagare från hela Sverige och även några gäster från Norge, välkomna.
Därefter var det statssekreterare Agneta Bladh från utbildningsdepartementet som tog vid. Hon redogjorde översiktligt för innehållet i propositionen Den Öppna Högskolan, och betonade de två ledorden kvalitet och mångfald. Riktigt hur högskolorna ska få ekvationen ekonomi och en allt högre grad av individuell anpassning att gå ihop gav Agneta Bladh dock inga tips om, även om hon nämnde belopp som regeringen satsat för olika typer av specifika åtgärder, till exempel nätuniversitetet och rekryteringsdelegationen.
- Den bredare rekryteringen handlar om att hos människor som kanske inte tidigare tänkt tanken att studier vid universitet och högskolor kan vara något för dem, väcka ett intresse och underlätta övergången mellan gymnasiet eller Komvux till högskolestudier, sa Agneta Bladh.
Bedömning av reell kompetens, friare urval samt en aktiv rekrytering var några av de redskap hon nämnde för att öka såväl den sociala som den etniska mångfalden inom högskolan. Andra bra vägar är också en fortsatt satsning på tvååriga yrkesutbildningar, utökat basår och collegeår, som är ett slags mjukare övergång mellan gymnasiet och högskolan.
- Vi har på utbildningsdepartementet noterat att intresset för att arbeta aktivt med rekrytering är stort på landets universitet och högskolor, och det är glädjande, konstaterade Agneta Bladh.
En av de allra viktigaste frågorna är dock den pedagogiska förnyelsen.
- Förändra utbildningarna till att verkligen vara spjutspetsar mot framtiden med en ordentlig dos kritiskt tänkande! uppmanade statssekreteraren.
Agneta Bladh bjöd också på en internationell utblick mot den öppna samordningen av utbildningarnas längd, nivå, poängsystem med mera som sker inom den europeiska Bologna-processen. Dock konstaterade hon att utbildningspolitik är och förblir nationell politik i Europa, även om vissa förändringar kan skönjas.