Kunskapens varugörande och kunskap som bildning
2009-04-30Kan vi vara bildade och samtidigt ha nytta av vår kunskap? Detta är en fråga som lämnar utrymme för olika uppfattningar om kunskap. Den 24 april disputerade Amela Dzin i ämnet kulturgeografi med avhandlingen Kunskapssyner och kunskapens vyer.
- Föreställningar om hur den kunskap som förvärvats inom akademien lyfts fram utifrån perspektiven varugörandet av kunskap och kunskap som bildning, och utifrån fyra olika aktörer: staten, universitetet, universitetsavdelningarna och studenterna, säger Amela Dzin, nybliven doktor i kulturgeografi. Ett exempel på den generella problematiken ges genom fallstudien av Karlstads universitet där dels kunskapens varugörande, dels studenternas karriärgeografi fokuseras.
Kunskap är den viktigaste produktionskraften i vårt samhälle för såväl den ekonomiska tillväxten som samhällsutvecklingen generellt. Ur ett politiker- och näringslivsperspektiv utgör universitet och högskolor något av drivmotorer i den ekonomiska tillväxten generellt, men särskilt för den regionala och lokala utvecklingen. Å ena sidan: Akademisk förvärvad kunskap ska komma till nytta. Vi ska inte utbilda akademiker till arbetslöshet, är något som betonas alltmer. Studenterna efterfrågar kunskap som är användbar på arbetsmarknaden. Universiteten, å andra sidan, värnar också om kunskapens essentiella värden. Resultatet blir en balansgång mellan kunskapens bildande värden och kunskapens ekonomiska nytta.
- Globaliseringen och den nya ekonomiska geografin har ändrat förutsättningarna för hur vi tänker om och värderar den akademiska kunskapen, säger Amela Dzin. I dag ser vi tydliga förändringar i såväl kunskapens olika uttrycksformer som i universitetens utveckling och profilsatsningar. Att enbart vara en allmänbildad samhällsmedborgare räcker inte längre, utan det är livslångt lärande som står högst upp på agendan. Försök att finna den rätta balansen mellan varugörandet av kunskap och kunskapen som bildning visar att kvaliteten inte är kopplad enbart till ekonomisk nytta utan också till bildning. Frågan återstår att lösa om hur en lämplig balans mellan kunskapens varugörande och kunskapen som bildning kan uppnås inom den högre utbildningen.
Avhandlingens titel är Kunskapssyner och kunskapens vyer, opponent var Sven-Eric Liedman, professor emeritus i idéhistoria vid Göteborgs universitet. För mera information kontakta Amela Dzin, filosofie doktor i kulturgeografi på tel 070-777 22 43.