Var ska den nya spänstiga värmländska kulturen dyka upp? Och hur länge ska värmländsk kultur handla om vemodigt tillbakablickande på 1800-talet, representerat av Fröding, Lagerlöf, Rackstadmålarna med mera? Frågor som behandlades på ett Cerut-seminarium om det värmländska kulturlandskapet.
Lars Aronsson, föreståndare för Cerut, Centrum för forskning om regional utveckling, inledde seminariet med en genomgång om hur kulturen ekonomiseras och hur ekonomin kulturaliseras. Varor och tjänster laddas mer och mer med kulturella värden och blir symboler för den livsstil man väljer som konsument. Konsumtion av upplevelser och kultur blir identitetsskapande och ett sätt att skapa sin egen kultur. Kultur används också alltmer som utvecklingskraft av platsers och städers särart. Kulturen kommer därmed att spela en allt större roll för regional utveckling genom den växande upplevelseindustrin och besöksnäringen.
När kommer vår nya Selma Lagerlöf?
- Den nya Lagerlöf har ännu inte publicerats, för hon ligger under en våt filt av gammal 100-årig värmländsk kultur, säger Svante Karlsson, lektor i kultugeografi. Om man tittar i turistbroschyrer så marknadsförs Värmland idag fortfarande med hjälp av författare och målare som i många fall varit döda i över 100 år. Under 1800-talet blomstrade värmländsk industri och Värmland var något av dåtidens Silicon Valley. Det finns ett starkt samband mellan ekonomisk tillväxt och ett rikt kulturliv. Ett tydligt exempel på detta är den amerikanska västkusten, vars kultur sprids på en global arena.
Fenomenet Arvikafestivalen
Berättelsen om Arvikafestivalen börjar på tidigt 1990-tal då några eldsjälar beslöt sig för att arrangera en festival i Arvika. De hade till en början inte något stort stöd från kommunen och var heller inte särskilt väl organiserade. Sommaren 1992 genomfördes den första Arvikafestivalen och man hade då 1 800 besökare. Därefter har arrangemanget växt kontinuerligt, fått allt mera helhjärtat stöd från kommunen och omgivningen samt en fastare organisation. Sommaren 2007 hade man 17 000 besökare. Ett arrangemang av stor betydelse i en kommun med 14 000 invånare. Effekterna kan ses inom återflyttning, nyföretagande, gästnätter och handel.
Var hittar vi det nya svarta?
- Den nya unga spänstiga kulturen finns sida vid sida med den gamla, säger Ulf Nordström, strateg för kultur och fritid på Region Värmland. Det kommer ständigt nya eldsjälar och de är väldigt avgörande för att lyckas. Men när man satsar kulturstöd på nya företeelser måste man också vara beredd på att inte alla satsningar faller väl ut. inte många trodde 1992 att Arvika-festivalen skulle få den omfattning och betydelse den har idag. Problemet är att man inte förrän efteråt vet vad som blir en succé.
Cerut har genomfört en studie av Arvikafestivalen och en rapport kommer att publiceras innan sommaren. Den och andra Cerutrapporter hittar du på www.cerut.kau.se »
