Matematik beskrivs ofta som krångligt och svårt att lära sig. Hur kan ska skolan göra för att förbättra undervisningen och få eleverna att förstå matte på riktigt? Yvonne Liljekvist har med sin forskning kommit lite närmare svaret.
Att lära sig matematik handlar inte bara om att nöta uppgifter. Det handlar lika mycket om att få möjlighet att tänka bortom siffrorna och symbolerna i syfte att erövra kunskap om matematikens byggstenar. Först när man förstår de bakomliggande matematiska principerna som ger resultaten har man användbar kunskap som håller i olika situationer. Det menar forskaren Yvonne Liljekvist som i sin avhandling ”Lärande i matematik – om resonemang och matematikuppgifters egenskaper” bland annat tittar närmare på hur olika typer av matematikuppgifter påverkar elevernas möjligheter till lärande och val av lärandestrategier.
– Matematikundervisningen i dag går väldigt mycket ut på att lära sig saker utantill utan att eleverna behöver fundera särskilt mycket över varför det blir som det blir. Och den typen av undervisning är inte särskilt effektiv om man verkligen vill lära sig, säger hon.
Undersöker samband mellan undervisning och lärande
Yvonne Liljekvist skrev sin avhandling i anslutning till ett tvärvetenskapligt forskningsprojektet ”Learning by imitative and creative mathematical reasoning” vars syfte är att undersöka de samband som finns mellan matematikuppgifters egenskaper och elevers lärande. Avhandlingens slutsats bygger på fyra olika artiklar som var och en på sitt sätt undersöker de samband som finns mellan undervisning och lärande. I artiklarna används metoder från matematikdidaktik, psykologi och neurovetenskap.
– Om eleven lär sig termer och procedurer för att lösa en uppgift utan att förstå matematiken bakom, så missar den att utveckla sin problemlösningsförmåga och begreppsförståelse. Eleven kan lösa rutinartade uppgifter, men inte mer. Det går ofta bra så länge man sitter i klassrummet men sen när det är dags att använda kunskapen håller den inte. Hjärnstudierna visar att testsituationen är jobbigare för elever som bara tränat procedurer och de får därför sämre resultat än övriga, säger hon.
Mängdträning måste kompletteras
För att komma åt problematiken och skapa goda förutsättningar för lärande i klassrummet behövs en mer didaktiskt utvecklad undervisning, menar Yvonne Liljekvist. En viktig del i undervisningen är hur matematikuppgifterna som elever förväntas lösa formuleras och kommuniceras.
– Dilemmat i matten är att eleven behöver kunna mycket utantill, men samtidigt även få tid att lära sig förstå hur saker hänger ihop. Så mängdträningen i sig är inte dålig, men den räcker inte fullt ut. Det måste vara rätt saker som tränas, men stoffet måste också introduceras med andra typer av uppgifter, säger hon.
Kreativitet gynnar alla
Den aktuella forskningen visar att undervisning som bygger på uppgifter där eleverna har tillgång till lösningsmetoden och därför inte behöver fundera över hur saker hänger samman är mindre effektiva, menar Yvonne Liljekvist. Metoden som krävde att eleverna själva konstruerade lösningen visade sig vara extra viktig för deltagare med mer begränsat arbetsminne. De eleverna fick alltså bättre förutsättningar att lära sig och därmed nå kunskapsmålet.
– Det finns en föreställning om att matte är svårt och krångligt, och att det därför är effektivt att nöta matteuppgifter i sin egen bok tills man fattar. Men så enkelt är det inte. De kreativa uppgifterna gynnade alla elever. Lärare måste våga lita på att eleverna vill och kan förstå matematiska principer. I annat fall blir undervisningen meningslös och tidskrävande för alla, berättar Yvonne Liljekvist.
