Hur blir det för medborgaren när olika typer av samhällsservice samordnas, system samkörs och servicen samlokaliseras i en gemensam lokal på stan? Blir det enkelt och bra - eller rörigt eftersom inte alla behöver alla typer av service? Fredag den 4 december hade CTF- Centrum för tjänsteforskning och Finansdepartementet bjudit in till ett seminarium om samordning av service och administration i offentlig sektor.
Seminariet var ett led i den samverkan mellan myndigheter som sker inom Akademin för medborgarorienterad verksamhetsutveckling i staten. Huvudtalare var Geoff Mulgan, chef för The Young Foundation i Storbritannien och tidigare Tony Blairs rådgivare i arbetet med "joined up governement" - en samordnad statsförvaltning. Nära 60 högre tjänstemän från olika departement och myndigheter satt på plats i Regeringskansliets lokaler i Gamla centralposthuset i Stockholm, för att diskutera och ta del av nationella och internationella erfarenheter.
Social välfärd som innovationskraft
Geoff Mulgan konstaterade att Sverige ofta lyfts fram som ett gott exempel vad gäller offentlig förvaltning, styrning och inte minst öppenheten. Här finns en lång tradition av en effektiv statsförvaltning. Icke desto mindre handlar det för oss, liksom för de flesta länder, om hur man kan få ut mer nytta av mindre pengar. I hela västvärlden är den offentliga servicen i omvandling. EU lyfter fram social trygghet och en väl fungerande offentlig sektor som en av hörnstenarna för ett samhälle med innovationskraft och uthållighet. Och strategierna för att hålla nere kostnaderna är olika, från nedskärningar till samordning och samlokalisering i en "one-stop-shop".
- Överallt i Europa ser vi exempel på hur hälso-och sjukvård, socialtjänst, arbetsförmedlingar, kommunal service och försäkringskassa förändras. Man samordnar verksamhet i medborgarkontor och använder e-tjänster som ett sätt att öka tillgängligheten. En del av jobbet flyttas till medborgaren själv, som ibland också får den ekonomiska makten. Ett exempel är funktionshindrade som får en egen budget att förvalta, för inköp av det stöd man behöver. Vem som ska leverera stödet bestämmer den funktionshindrade själv, berättade Geoff Mulgan.
Vem blir ansvarig?
Strävan att samordna och koordinera den statliga verksamheten alltmer, ses på flera håll i världen. I Finland och Skottland har man till exempel ändrad sin organisation på regeringsnivå och har skapat strategiska grupper för olika områden. Just nätverk, kommittéer och olika grupper är vanliga sätt för att åstadkomma en ökad samordning. Men så särskilt lätt är det ändå inte. Det finns en gräns för hur stora grupperna kan vara - försöket med "superdepartement" i Storbritannien föll inte så väl ut. Frågorna blir helt enkelt för många, för komplexa och olika organisationskulturer har ibland svårt att samsas.
Moderator för den efterföljande diskussionen var Martin Fransson, CTF. Samtalet kom att handla mycket om demokrati och ansvar. När många samverkar i informella nätverk- vem kan då ställas till svars när det blir fel?
Den norske professorn Per Laegreid från Universitetet i Bergen delade med sig av erfarenheterna från den norska "NAV-reformen". Det är den största förändring av statsförvaltningen i norsk historia och berör 16 000 anställda och ungefär en tredjedel av statens budget. I varje kommun har det öppnats ett lokalt NAV-kontor för service till medborgarna. Det kan till exempel gälla ärenden till arbetsförmedlingen, försäkringskassan eller socialtjänsten.
- Reformen är permanent, obligatorisk för alla kommuner och lagstadgad, berättade Per Laegreid. Men om den inneburit ett lyft för medborgarna är svårt att säga. Det visar sig att bara 15 procent använder sig av flera tjänster samtidigt, och alltså har nytta av denna samordning. Det har också visat sig att de kommunala variationerna betyder mer än man trodde - och vi har många kommuner i Norge. Och olika datasystem gör integration av tjänsterna svåra. Olika organisations- och yrkeskulturer gör också samarbete över gränserna svårare än man tidigare trott.
För sakta?
Hur står det då till med den svenska modellen? Johan Quist, CTF- Centrum för tjänsteforskning, forskar om statlig verksamhet och lyfter in medborgarperspektivet:
- Medborgarnas krav på snabb och bra service har ökat, inte minst tack vare teknikutvecklingen.
Johan Quist deltar just nu i ett forskningsprojekt med Regeringskansliet kring dess relation till andra myndigheter och förvaltningar. Det pågår många projekt för samordning mellan myndigheter även i Sverige, allt från gemensamma lokaler och "lotsar" till gemensamma tjänster. Ett bra exempel är Nystartskontoren, som finansierats av regeringen och med näringsministern som ytterst ansvarig.
- Men många projekt lider av att förändringarna går för långsamt och har alltför låg innovationskraft. Man har helt enkelt inte verktygen, arbetssättet eller innovationskapitalet som behövs, menade Johan Quist. Varför inte göra som i sjukvården? Inför "Dagmar-pengar" även för statsförvaltningen. Skapa en utvecklingsorganisation som erbjuder neutral mark för innovativa möten mellan förvaltning och departement, men som även involverar medborgare och företag.
Nöjda deltagare
Seminariedeltagarna var högre tjänstemän från olika departement och myndigheter, bland annat Bolagsverket, Finansdepartementet, Försvarsdepartementet, Försäkringskassan och Kronofogdemyndigheten. Mikael Henriët, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, hade rest från Karlstad:
- Jag är egentligen en av de där motsträviga, jag är nämligen internrevisor. Min roll är att se vad som kan bli effektivare, men att jobba i nätverk och samverka kors och tvärs kan ju också innebära att kontrollen försvåras. Ansvarsfrågan kan då bli en risk. Vi har ju också ett regelverk att förhålla oss till som påverkar våra möjligheter att samverka myndigheter emellan.
Per Laegreid vid Universitet i Bergen efterlyste en mer nyanserad diskussion kring viktiga begrepp:
- Jag tyckte Geoff Mulgan presenterade en rad intressanta exempel på samverkan på lokala plan, till exempel nätverk mellan det offentliga och privata aktörer. Det är helt klart en trend i västvärlden, detta med "joined up government", och säkert en effekt av arbetssättet under 90-talet med mål- och reslutatstyrning. Men det jag saknade var en mer nyanserad bild kring begrepp som demokrati, medborgarinflytande och ansvar, konstaterade Per Laegreid, Universitet i Bergen.
Maria Kain, Inspektionen för socialförsäkring tyckte att dagen var intressant.
- Det är naturligtvis mycket att smälta och vi får fundera vidare på hur vi kan applicera det här i vår egen verksamhet. Just stuprörsproblematiken, att varje departement eller myndighet tenderar att jobba för sig, är ju välkänd sedan tidigare, menade Maria Kain.
Geoff Mulgan har nyligen samlat sina erfarenheter i boken "The Art of Public Strategy", som utkom i år. Han driver även stiftelsen Young Foundation, som bidrar till innovationer inom det socialpolitiska området i Storbritannien.
Läs mer om Akademin för medborgarorienterad verksamhetsutveckling i staten.
