Klyftorna ökar i Värmland

- En stor grupp i samhället har inte påverkats av krisen, säger Ulla Rantakeisu, universitetslektor i socialt arbete. Det som är intressant med det här resultatet är att det visar att 22 procent har fått det bättre efter krisen och 17 procent har fått det sämre. Den främsta orsaken är de åtgärder som sattes in för att möta krisen. Skatten för de som hade arbete sänktes och räntorna sänktes vilket gynnade de som hade arbete och stora lån. Ersättningsreglerna i bidragssystemen skärptes och det gjorde att den svagare gruppen fick det sämre.

Klyftorna ökar
- Vår studie visar att det främst är de ensamstående mammorna som fått det ännu sämre efter krisen, säger Staffan Janson, professor i folkhälsovetenskap. Det yttrar sig i form av ett utanförskap som till exempel att barnen säger att de inte kan komma på kompisens födelsedagskalas eller följa med på utflykter för att man är bortrest när man egentligen inte har råd. Barn som växer upp under mycket knappa ekonomiska omständigheter är i regel ganska omedvetna om detta fram till cirka 12 års ålder. När man sedan i tonåren varseblir sin situation gör man i regel allt man kan för att dölja sin fattigdom.

Risker för samhället
- Ser vi på internationell forskning så finns det ett samband mellan ökande klyftor i samhället och en ökning av kriminalitet och sjuklighet, säger Bengt Starrin, professor i socialt arbete. Långvarig arbetslöshet kan leda till känslor om att samhället svikit och att man aldrig fått chansen. En utveckling som inte bara är kännbar för de drabbade individerna utan även ger ökande samhällskostnader.

Studien om hur värmlänningarna påverkades av den finanskris som uppstod i september 2008 har forskare vid Karlstads universitet genomfört i samarbete med Landstinget i Värmland. Drygt 2000 värmlänningar har besvarat frågor om man påverkats ekonomiskt, socialt och hälsomässigt av finanskrisen.