Ny artikel beskriver spänningarna mellan ökad ekologisk hållbarhet och strävan mot minskad regional ojämlikhet samt spänningar mellan samhälls- och företagsnivå i arbetet med dessa frågor.
Ett alltför ensidigt fokus på regional ojämlikhet respektive ekologisk hållbarhet var för sig riskerar öka spänningen mellan de två dimensionerna och leda till att båda utvecklas i fel riktning. För att långsiktigt nå bättre resultat behöver balansen mellan dessa båda värden beaktas i större utsträckning. Det är en av slutsatserna i artikeln “The fair trade of environmental effects and regional disparities” av Ratio-professorn Christina Öberg, också vid Karlstad universitet, och Håkan Aronsson, Linköpings Universitet. Artikeln är publicerad i Industrial Marketing Management.
I artikeln beskriver författarna spänningarna mellan ökad ekologisk hållbarhet och strävan mot minskad regional ojämlikhet samt spänningar mellan samhälls- och företagsnivå i arbetet med dessa frågor. Artikeln är en fallstudie av en norrländsk bageriverksamhet. Regionen där företaget verkar är glesbefolkad och kännetecknas av hög arbetslöshet och låg utbildningsnivå. Firman är den huvudsakliga arbetsgivaren på orten och antalet övriga företag och andra kunder få. Företaget är därför i hög grad beroende av försäljning till kunder i andra delar av landet, liksom försäljning till utlandet. Samtidigt har företaget i fråga höga hållbarhetsambitioner.
Verksamheten startades för 50 år sedan som en sammanslagning av ett antal bagerier inom samma familjesfär. Med hjälp av ny teknik, som möjliggjorde infrysning av bröd under frakten, kunde de gemensamt överkomma tilltagande problem med en alltmer urholkad lokal kundbas och istället börja sälja till inhemska kunder, primärt i landets storstadsregioner (senare även internationellt).
Vid expansionen blev konsekvenserna av den regionala ojämlikheten successivt mer påtagliga. Framförallt växte gapet mellan å ena sidan de resurser som bageriverksamheten behövde i form av inventarier, insatsvaror och (allt mer tekniskt och logistiskt avancerad) kompetens och å andra sidan de resurser som fanns tillgängliga lokalt (regionalt). Transporter av gods både till produktion och av varor till försäljning har därför spelat stor roll för företagets verksamhet.
Länge riktade staten olika subventioner, bland annat av fraktkostnader, till företag i glesbygd i syfte att öka sysselsättningen och minska den regionala ojämlikheten. När klimatfrågorna under 90-talets andra hälft fick allt större utrymme, drogs de subventionerade fraktkostnaderna tillbaka, med omfattande protester som följd. Många andra norrländska bagerier flyttade därefter söderut för att slippa bära bördan av de höga fraktkostnaderna och relaterade problem med sviktande lönsamhet.
I kölvattnet av de minskade regionala stöden skulle även den studerade bageriverksamheten så småningom tvingas genomföra nedskärningar med bland annat nedläggning av en av sina två sajter i regionen. Likväl har företaget, till skillnad från många andra aktörer, blivit kvar i regionen, till stor del till följd av respekten för bageriets arv och ansvarskänslan gentemot bygden och de anställda. Över tid har bageriet också kommit att bli en alltmer dominerande aktör i det lokala (regionala) samhällslivet. Tillsammans med den regionala handelskammaren har de bland annat drivit på för finansiering av en lokal terminal för frakt med godståg efter att den tidigare godsterminalen, som drivits i privat regi, lagts ner på grund av det sviktande kundunderlaget. De har även på andra sätt engagerat sig för att stärka lokalsamhället, till exempel genom att engagera sig i projekt för ökad sysselsättning. Omvänt, mottog bageriverksamheten också offentligt stöd för att mildra effekterna på verksamheten av den regionala ojämlikheten och öka förutsättningarna för att få dem att långsiktigt stanna i regionen.
Trots det har de återkommande, i likhet med sina konkurrenter, övervägt flytt söderut, närmare sina huvudsakliga nationella kunder – delvis på grund av de bekymmer som nämnts kopplade till de regionala förutsättningarna rent ekonomiskt men också av klimatskäl. Allteftersom att klimatfrågorna får större utrymme i den offentliga diskussionen, ökar också företagets fokus på området. Bland annat har de arbetat aktivt med att ta fram mer miljövänliga val av material och byggnation av vindkraft för självförsörjning av elektricitet. Det tydligaste exemplet är kanske dock valet av transportmedel, där man aktivt valt tågtransport framför transport med lastbil, trots uppenbara nedsidor rent ekonomiskt och logistiskt (till exempel i form av nedlagda privat godsterminalen ).
Transportfrågan har varit ett huvudproblem för företaget. Den statliga kilometerbaserade skatten på transporter har slått och slår hårt mot många företag i norra Sverige, som överlag är mer beroende av transporter än motsvarande företag längre söderut. Här finns också ett ojämnt förhållande mellan den mängd gods som transporteras in och de gods som transporteras ut från regionen. Det förstärker de negativa effekterna – både ekonomiskt och utifrån ett klimatperspektiv. Medan de godsvagnar som anländer till regionen tenderar vara (nära nog) fullastade, på grund av regionens stora beroende av mer tätbefolkade regioner, körs de ofta tillbaka halvfulla. Bageriverksamheten och andra aktörer i regionen belastas således med en högre kostnad per enhet, eftersom skattekostnaden bestäms på grundval av antal kilometer, snarare än den mängd gods som fraktas.
Med utgångspunkt i fallstudien, beskriver författarna ett antal olika spänningar, både inom och mellan regional ojämlikhet respektive ekologisk hållbarhet, men också mellan företagsperspektivet och det offentliga. Författarna beskriver vidare hur olika former av interventioner i sig påverkar dessa spänningar.
Enligt författarna, kan exempelvis företagens beslut kopplade till spänningar inom regional ojämlikhet bidra till att skapa ytterligare spänningar mellan regional ojämlikhet och ekologisk hållbarhet. Ett exempel på det är hur det växande gapet mellan lokal (regional) efterfrågan och utbud samt minskad kundbas i närområdet, tvingat företaget till långväga transporter med ofta långt ifrån fullastade godsvagnar. Tvärtom, menar också författarna att företagens beslut relaterade till spänningar inom ekologisk hållbarhet kan föranleda ytterligare spänningar med regional ojämlikhet. Exempelvis ledde avflyttningen av företag från regionen till att deras individuella ekologiska avtryck minskade, helt i enlighet med det offentligas intentioner med att avskaffa subventioner av fraktkostnader. Samtidigt ledde avflyttningen till ett ökat ekologiskt avtryck från de företag som valt att stanna och gjorde det svårare för dem att argumentera för de samhällsekonomiska nyttan av investeringar i exempelvis mer hållbara transporter, vilket i sin tur också lett till att den regionala ojämlikheten förvärrats ytterligare.
En viktig slutsats i artikeln är hur ett lokalt näringsliv med större mångfald av aktörer, och där företag agerar tillsammans, kan bidra till att mildra spänningarna inom och emellan regional ojämlikhet och ekologisk hållbarhet. Om exempelvis fler företag väljer att stanna kvar i sin region och agerar samfällt för att till exempel få till stånd fler hållbara infrastruktursatsningar, minskar det den regionala ojämlikheten, samtidigt som det också är positivt ur ett hållbarhetsperspektiv. Därigenom kan ett mer livskraftigt lokal (regionalt) näringsliv minska spänningarna mellan dessa två dimensioner och leda till att båda utvecklas i positiv riktning. När företagen inte verkar i samma riktning och fattar beslut som går i motsatta riktningar, riskerar i stället spänningarna öka och situationen förvärras eller, som författarna uttrycker det: “As tension diffuses among firms, it may be reinforced in its present dimension”.
Vidare beskrivs hur interventioner från det offentligas, exempelvis i form av regleringar, riskerar öka spänningarna mellan den regionala ojämlikheten och ekologisk hållbarhet samt hur företagens reaktioner på dessa interventioner i förlängningen medför till att de (interventionerna) i stället får motsatt effekt. För att återigen ta avstamp i de avskaffade transportsubventionerna, ledde de till sådana ökade spänningar, samtidigt som det försvårade för kvarvarande aktörer, som den studerade bageriverksamheten, att få till hållbara transporter och därmed på längre sikt ökade risken för sämre resultat i klimatarbetet, tvärtemot interventionens syfte.
Sammanfattningsvis tydliggör fallstudien den komplexitet som finns avseende olika spänningar mellan näringslivets och samhällets arbete med ökad ekologisk hållbarhet respektive regional ojämlikhet och vikten av långsiktighet och högre grad av holistiska resonemang i arbetet med dessa frågor.
