Under våren leder utbildningsminister Anna Ekström en serie forskarseminarier med fokus på regeringens tre prioriterade områden: segregation och kriminalitet, klimatomställning samt välfärd. Vid det första seminariet ”En ny spelplan för klimatet”, som arrangerades tillsammans med Formas, deltog klimat- och miljöminister Annika Strandhäll och även Mikael Granberg, professor i statsvetenskap vid Karlstads universitet, som var inbjuden tillsammans med fem andra forskare.
- Under samtalet berättade jag om min egen forskning och den forskning om klimatanpassning och samhällets hantering av klimatrisker som bedrivs vid Centrum för forskning om samhällsrisker, CSR. Speciellt betonade jag politikens betydelse, rättvisefrågor och svårigheterna med att bedriva en kunskapsbaserad politik i tider av klimatskepticism och -förnekelse, säger Mikael Granberg, professor i statsvetenskap och CSR vid Karlstads universitet.
Syftet med de forskarseminarier som nu genomförs är att regeringen ska få ta del av forskares kunskap och inspel kring hur dessa utmaningar kan lösas.
- Det inger hopp att leva och verka i ett Sverige där ministrar tar sig tid att djupdyka i forskningen om framtidsfrågor. Det var mycket inspirerande att delta i utbildningsminister Anna Ekströms framsynta initiativ, säger Mikael Granberg.
Klimatarbetet behöver prioriteras
Klimatförändringarna beskrivs ofta som vår tids ödesfråga och klimatomställningen måste gå snabbare. Samtidigt har covid-19-pandemin och Rysslands invasion av Ukraina förändrat spelplanen för klimatarbetet och påverkat allt från internationella samarbeten till näringslivets förutsättningar och människors vardag. Det finns nu ett stort behov av att förstå det aktuella världslägets betydelse för Sveriges klimatarbete – nationellt och internationellt.
Vid seminariet samtalade ett antal forskare med ministrarna och bidrog med sina perspektiv på klimatarbetets utmaningar i ljuset av de senaste årens utveckling. Forskningsrådet Formas berättade också om sitt arbete med att främja svensk klimatforskning och dess genomslag i samhället genom det nationella forskningsprogrammet om klimat.
- Det var ett informellt och mycket öppet utbyte av forskningsresultat, aktuella problem och möjligheter som förhoppningsvis leder till ett visst kunskapsbaserat avtryck i regeringens klimatpolitik framöver, säger Mikael Granberg.
