Bengt Månsson, professor i miljö- och energisystem, har i snart tio år bedrivit forskning om kärnkraftens roll i det svenska energisystemet. Även om forskningen är inriktad på långsiktiga forskningsfrågor så har den ibland dagsaktuell relevans.
- Senast frågan om kommunala kärnreaktorer diskuterades allmänt var på 60- och 70-talet. De insikter och kunskaper, som fanns bland politiker och allmänhet då, är borta idag, säger Bengt Månsson. Som forskare ser jag att detta riskerar att orsaka dyra och farliga beslut. Det är viktigt att reducera sådana risker genom att sprida och uppdatera kunskaperna menar jag.
Regeringen skickade 11 januari ut en remiss som gäller var nya kärnreaktorer kan få byggas. Bland remissinstanserna finns bland annat Västra Götalands län och Säffle och Dals-Eds kommuner.
- Två problemområden som varit helt eller delvis osynliga i kärnkraftsdebatten det senaste året är det säkerhetspolitiska och det ekonomiska.
Säkerhetspolitiska aspekter
Det säkerhetspolitiska problemområdet handlar främst om krigs- och terroristhandlingar inklusive sabotage genom avsiktliga operativa felgrepp eller cyberattacker, men innefattar även säkerhet i normal drift i fredstid.
Krigshandlingar
Under det senaste dryga året har det blivit tydligt att kommunala kärnreaktorer kan bli attackerade i ett framtida krig. Det ryska kriget mot Ukraina har innefattat krigshandlingar mot kärntekniska anläggningar, både kärnkraftverk (Zaporizjzja) och kärnavfallsanläggningar (Tjernobyl). Missilangrepp har också i stor omfattning riktats mot andra energianläggningar såsom kraftverk och elnät samt värmesystem på kommunal nivå.
Terrorhandlingar
För en kommunal kärnreaktor är terroristhandlingar, inklusive sabotage, största risken för ett allvarligt haveri i fredstid. Idag vet vi att risken för haverier med härdsmälta är mycket större än man trodde i kärnkraftens barndom. Forskningen vid Karlstads universitet har visat att de haverier med härdsmälta som drabbat kärnkraften hittills har alla haft sin rot i "den mänskliga faktorn" i form av felaktiga beslut och handlingar som oavsiktligt skapade en situation där en eller flera utlösande faktorer orsakade ett haveri. I Harrisburg ledde de primära felaktiga besluten till bristfällig instrumentering, i Tjernobyl ledde de till bristande kunskaper i kontrollrummet och i Fukushima ledde de till brister i härdkylningens konstruktion.
- Vi måste räkna med att sådana haverier kan ske i framtiden, och att risken finns för att "den mänskliga faktorn" avsiktligt vållar ett haveri.
Säkerhet i normal drift
För en fjärrvärmeproducerande reaktor i Säffle skulle den inre beredskapszonen omfatta hela Säffle. Den yttre beredskapszonen skulle även omfatta delar av omgivande kommuner. Planeringszonen skulle omfatta större delen av södra Värmland och Dalsland samt delar av Norge. Ett katastrofalt haveri kan också ha effekter på längre avstånd. Ett radioaktivt utsläpp i vätske- eller partikelform kan färdas via Byälven till Vänern och sedan Göta Älv och Göteborg.
Ett snarlikt scenario gäller även för Dals-Ed. I båda fallen skulle utsläppen påverka dricksvattenförsörjningen i delar av Dalsland, Bohuslän, Västergötland och Värmland.
- Ett katastrofalt haveri kan innebära att en hel kommun med kort varsel, minuter till timmar, måste utrymmas för en lång tidsperiod, årtionden till århundraden. Även delar av angränsande kommuner och länder kan behöva utrymmas.
Ekonomiska aspekter
- Jag har i den nyare vetenskapliga litteraturen sett att forskningsfrågor om kärnkraftens ekonomi har ägnats stor uppmärksamhet. Den internationella forskningen pekar på att förhoppningarna om billig ny kärnkraft kommer att grusas. Kostnaderna för en kommunal reaktor kan alltså bli betydligt större än vad många tror idag. För de små modulära reaktorer (SMR) som är aktuella för kommunerna pekar många forskare på problemet att de flesta kostnadsuppskattningar som finns idag är baserade på "vendor data", det vill säga data från aktörer som vill utveckla och sälja SMR i framtiden. Sådana data har låg trovärdighet. Till detta kommer att då det enbart finns prototyper till SMR idag så råder det mycket stor osäkerhet kring alla kostnader, säger Bengt Månsson.
Kostnader på grund av långvariga driftsstopp tillkommer ofta, om inte annat så för underhåll, bränslebyte och reparationer. Kommunen kan därför behöva investera i en stående reservkapacitet som kan gå in vid dessa driftsstopp. Även kommunens kostnader för räddningstjänst och bevakning ökar, både för löpande verksamhet och kostnader för att upprätthålla beredskap för en krigssituation.
Till det ekonomiska problemområdet hör även frågan om vem som tar det ekonomiska ansvaret vid ett stort haveri. Vid en långvarig utrymning försvinner kommunen som ekonomisk aktör. Stöd och kompensation till de evakuerade måste då komma från staten. Det är idag oklart hur omfattande det statliga stödet kan bli.
- Det kan bli svårt att få företag att etablera sig kommunen, särskilt i den inre beredskapszonen. Företagen måste räkna med risken att även ett mindre haveri som leder till radioaktiva utsläpp kan göra att lokaler och utrustning blir otillgängliga i veckor eller månader. Ett stort haveri innebär totalförlust. Det blir därför mer attraktivt att etablera sig i kommuner utan dessa risker.
I remisspromemorian står det att kommunfullmäktiges tillstyrkande även fortsättningsvis krävs för att regeringen ska få tillåta anläggningar för kärnteknisk verksamhet, inklusive kärnkraftsreaktorer. Detta kan dock komma att ändras. De kommuner som svarar på remissen bör därför också beakta de förslag till andra lagändringar som föreligger:
- Avseende det kommunala vetot, att ge möjlighet för regeringen att tillåta kärnkraftsreaktorer i en kommun trots att det inte har tillstyrkts av kommunfullmäktige.
- Att ge regeringen mandat att föreskriva om lokalisering av kärntekniska anläggningar.
- Syftet med dessa förslag uppges vara att främja uppförande av kärnkraftverk i kommuner. Effekten kan bli den motsatta. Enligt principen om likabehandling av elproduktionstekniker kan förslagen leda till att kommuner som tidigare har inlagt veto tvingas acceptera vindkraftverk. Eftersom vindkraften levererar billigare el än vad kärnkraften kan göra, så kan en etablering av vindkraft konkurrera ut kärnkraften, säger Bengt Månsson.
