Karlstads universitet ska utbilda forskare till lärare

- Vi är väldigt glada över att ha fått det här uppdraget, säger Åsa Bergenheim, rektor vid Karlstads universitet. Vi har en lång tradition av att utbilda lärare och utbildningen håller en hög nationell nivå. Att vi får det här uppdraget ser vi som ytterligare en kvalitetsstämpel.

Uppdraget gäller för perioden 2016-2021 och förutom Karlstads universitet kommer Stockholms universitet, Kungliga Tekniska högskolan och Umeå universitet att anordna kompletterande pedagogisk utbildning som leder till ämneslärarexamen för personer som har en examen på forskarnivå. Det är störst behov av lärare i matematik, naturvetenskap och teknik, därför ska utbildningen i första hand ges till forskare med ämneskunskaper inom dessa områden.

Karlstads universitet har idag ett omfattande och mycket väl fungerande program för personer som vill bli lärare och som redan har de ämneskunskaper som krävs, men som saknar den pedagogiska utbildningen. Det som nu tillkommer är att utveckla ett särskilt koncept för att utbilda studenter som inte bara har djupa ämneskunskaper utan som också har avlagt forskarexamen.

- Detta är en spännande utveckling, för oss och för skolan, säger Björn Åstrand, dekan vid lärarutbildningsnämnden vid Karlstads universitet. Vi har haft enstaka studenter med de här kvalifikationerna sedan tidigare men nu får vi möjlighet att ta ett samlat grepp. Fler lärare med en forskarbakgrund kommer att innebära att skolan får tillgång till högre ämneskunskap men också förbättrade möjligheter att svara mot kravet att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund.

Antalet lektorer i skolan ska fördubblas
Läsåret 2015/16 fanns det enligt Skolverkets statistik 239 lektorer i grund- och gymnasieskolan samt i vuxenutbildningen. Majoriteten av dessa, 200 lektorer, fanns i gymnasieskolan. Den nya satsningen möjliggör en fördubbling av antalet lektorer i den svenska skolan.

- Det är viktigt att notera denna ökning men man ska samtidigt hålla i minnet att även om denna satsning leder till en dubblering av antalet lektorer i skolan så innebär det ändå att vi har mycket långt kvar innan Sverige återkommer till de andelar lektorer i gymnasierna som rådde före 1980-talet, fortsätter Björn Åstrand. Den stora utmaningen nu är att hitta arbetsformer för dessa lärare som leder till att undervisningen utvecklas, att samverkan mellan skola och forskning ökar och, förstås, det allra viktigaste, att elever inspireras och motiveras till ett fördjupat lärande.