Karlstads universitet mot strömmen
2009-05-20I Sverige är det fler män än kvinnor som doktorerar. Men vid Karlstads universitet är kvinnorna i majoritet, även bland doktoranderna.
Uppgifterna kommer från Högskoleverkets rapport om läget 2008 inom den svenska högre utbildningen.
Varje vår publicerar Högskoleverket en årsrapport med mängder av fakta och statistik från den svenska högskolan. Under förra året ökade det mesta inom högskolan: antalet nybörjare var fler än någonsin tidigare, fler började doktorera och högskolornas intäkter för forskning ökade med nästan en miljard kronor. Tilldelningen av medel varierar dock mycket mellan de olika högskolorna och universiteten.
Fler män i forskarutbildning
I övergången mellan gymnasiet och högskolan dominerar kvinnorna, men bilden ser annorlunda ut när det gäller övergången till forskarutbildningen. Det är en högre andel män än kvinnor som väljer att doktorera i landet som helhet.
Läget vid Karlstads universitet
Men bilden ser inte likadan ut vid Karlstads universitet. Här är det fler kvinnor än män inom doktorsutbildningen, enligt årsredovisningen för 2008. Fördelningen över ämnena är dock ganska traditionell; kvinnorna dominerar inom humaniora, samhällsvetenskap och medicin, medan männen är fler inom teknik och naturvetenskap. Och om man tänker på att kvinnorna är så många fler inom grundutbildningen borde kanske andelen kvinnor inom forskarutbildningen vara ännu större.
Under 2008 var det 60 personer knutna till Karlstads universitet som påbörjat forskarutbildning, räknat både på licentiat- och doktorsnivå. 37 var kvinnor och 23 män. I genomsnitt tog det doktoranderna åtta och en halv termin att uppnå sin doktorsexamen. Det är nära den utsatta "normalstudietiden" på åtta terminer för en doktorsexamen.
Var tredje svensk är högskoleutbildad
Rapporten tar också upp befolkningens utbildningsnivå. Sverige är ett relativt välutbildat land; omkring var tredje i åldrarna 25-64 år har en högskoleutbildning. Det placerar oss på en tolfte plats bland OECD-länderna. De övriga länderna i Norden, förutom Island, placerar sig högre. Kanada toppar listan där 46 procent av befolkningen är högskoleutbildad. Om man däremot bara tittar på doktorsexamina hamnar Sverige fyra bland OECD-länderna.
Svenska studenter mer självständiga
Finansiering av studierna är ett område där Sverige intar en särställning. I en undersökning uppger 21-åringarna att de bara till 13 procent är beroende av familjens försörjning. Om man jämför med Portugal är situationen helt annorlunda. Där anger studenterna att stöd från familjen bidrar med i genomsnitt 72 procent av deras inkomster. Sveriges generella studiemedelsystem innebär alltså att svenska studenter inte är beroende av försörjning från föräldrarna.